Universitet gjorde mig politisk – Intervju med Lilja Hrönn

Ungt jafnaðarfólk f.d forseti (Ordförande) Lilja Hrönn är 25 år gammal juriststudent vid Islands universitet i Reykjavik. Fram tills våren 2025 satt hon som ordförande för isländska socialdemokratiska ungdomsförbundet - Ungt jafnaðarfólk - och har bakgrund inom studentförbundet Röskva, men idag sitter hon som internationell ledare med fokus på Norden.

Det är kväll på Hanaholmens svensk-finska kulturcenter utanför Helsingfors. Konferensdagen har runnit ut i det där lugna mellanrummet när deltagare stannar kvar i korridorerna, pratar lågmält och försöker förlänga samtalen innan de återgår till vardagen. Jag har fått glädjen att återse min isländska vän Lilja efter våra valäventyr under mitt besök på Island 2021, nu befinner vi oss båda i Finland på samma konferens om ungdomsengagemang i Europa. I ett grupprum med utsikt över vattnet slår vi oss ner för att prata om isländsk socialdemokrati, ungdomspolitik och en rörelse som paradoxalt nog är äldre än sitt eget parti.

Text: Erik Solfors

Vad är Ungt jafnaðarfólk?

Lilja Hrönn skrattar när hon börjar förklara namnet.

– Vi bytte faktiskt namn till Ungt Jafnaðarfólk. Det hette tidigare Jafnaðarmenn — ‘menn’ betyder män och ‘fólk’ betyder människor — så vi ville göra det mer inkluderande.

Ungt Jafnaðarfólk är det isländska socialdemokratiska ungdomsförbundet. Medlemskapet sträcker sig från 15 till 35 år.

– Den dagen du fyller 36 åker du ut.

Yngre än 15 får man däremot inte gå med alls.

– Du kan inte lagligt gå med i ett politiskt parti innan du fyller 15. Och kulturellt är det lite tabu att involvera barn i politik. Vi pratar inte politik med barn på Island.

Det är en tydlig kontrast mot övriga Norden, där politiskt engagemang ofta börjar tidigare.

Men det mest anmärkningsvärda är organisationens ålder.

– En rolig fakta är att vi bildades före partiet. Vi är två månader äldre.

Ungdomsförbundet grundades i mars 2000. Partiet i maj samma år. Den isländska socialdemokratin föddes ur en sammanslagning av flera rörelser — men ungdomarna hann före.

För bara några år sedan var det inte självklart att kalla sig socialdemokrat på Island. Nu är läget ett annat, vad ändrades?

– Nu är det populärt. För några år sedan inte alls. Men vi har legat väldigt bra i opinionsmätningarna och man märker det bland unga socialdemokrater — folk vill gå med. Folk vill vara en del av det vinnande laget.

Nya medlemmar strömmar in. Vissa kommer från andra partier, andra har aldrig tidigare deltagit i politik.

– Det är väldigt kul att vara socialdemokrat just nu.

När hon beskriver rörelsens största politiska frågor landar samtalet snabbt i Europa.

– Just nu är vår största fråga — både för rörelsen och för Island — EU.

Partiet har länge varit pro-europeiskt, men hennes generation saknar minnet av den senaste stora EU-debatten.

– Jag är 25 och var åtta eller nio år när vi senast hade en stor debatt om EU och folkomröstningen.

Den socialdemokratiska koalitionsregeringen har lovat en ny folkomröstning före 2027.

– Det är enormt.

Samtidigt är migrationsfrågan ständigt närvarande och mer splittrande.

– Det är något vi diskuterar mycket. Vi har olika åsikter inom partiet. Det är hälsosamt att inte ha bara en åsikt, men det kan bli lite hett.

Hur är U.J och partiet strukturerat, och hur mycket inflytande har ni?

Ungt Jafnaðarfólk är en av tre nationella rörelser inom partiet: ungdom, kvinnor och 60+. Strukturen är nationell snarare än lokal.

– Det är inte så att du bara deltar i Reykjavík. Du deltar i den nationella ungdomsrörelsen.

En exekutiv styrelse på åtta personer sköter det dagliga arbetet och möts varannan vecka. Därutöver finns en större styrelse som samlas månadsvis — omkring trettio personer från hela landet.

– Det är stora möten.

Inflytandet inom partiet har vuxit kraftigt de senaste åren.

När nuvarande partiledaren och statsministern Kristrún Frostadóttir valdes var hon fortfarande i ungdomsåldern.

– Det var en enorm vinst för oss. En så ung ledare som många av oss kände personligen.

Efter den senaste partikongressen sitter ungdomsrörelsen på hälften av de trettio platserna i partistyrelsen, och fyra av sex i verksamma utskottet - som träffas månadsvis.

– Och jag är en av de fyra i den andra styrelsen. Jag får se exakt hur partiet styrs.

U.J är ungdomsförbundet på Island - hur organiseras studenter?

– Ungdomsrörelsen är ungdomsrörelsen. Universiteten har sina egna studentrörelser.

Endast ett universitet har organiserad studentpolitik: Islands universitet. Där finns en vänsterlista, Röskva, som inte formellt tillhör ungdomsförbundet men där många rör sig mellan båda världarna.

– Jag var ordförande där innan jag blev ungdomsordförande.

Studentpolitiken fungerar som träningsarena. Men strukturerna hålls åtskilda.

Hur ser ett vanligt medlemsmöte ut med U.J?

Medlemsmöten hålls på kvällarna. Två timmar i taget. Politik och praktik blandas.

– Vi pratar immigration, EU, skatter — men också dagligt organisationsarbete.

Den nya ungdomsordföranden bjuder in riksdagsledamöter för att förklara vad som händer i parlamentet. Det skapar direktkoppling mellan rörelsen och makten.

Samtidigt är mötena avsiktligt lågtröskliga.

– Du behöver inga förkunskaper. Du behöver bara intresse. Vi försöker göra politik mindre tråkigt.

Och, tillägger hon med ett skratt:

– På många möten har vi öl. Jag vet att Sverige inte gör det. Men det är ofta bara bra samtal i en avslappnad miljö.

Oavsett land i norden så börjar inte politik i plenisalen. Den börjar runt ett bord - och allt som ofta med en öl i hand.

Mörkret har fallit utanför Hanaholmen när samtalet glider från ungdomspolitik till Islands politiska system. För många nordbor är landet politiskt svårplacerat: litet, isolerat, men samtidigt djupt integrerat i europeiska strukturer.

Lilja Hrönn börjar i historien.

– Vi har världens äldsta parlament, Alþingi. Det grundades runt år 930 — jag kan vara lite fel, men det är väldigt gammalt.

Det är en institution som är äldre än den moderna staten själv. I dag består parlamentet av 63 ledamöter, och konstitutionen bär fortfarande spår av Danmarks inflytande från självständighetstiden.

– Vi har inte ändrat den särskilt mycket.

Det senaste året markerar ett politiskt skifte.

– I morgon är det ett år sedan valet där vi hade en stor vinst.

Island har nu sex partier i parlamentet. Tre styr, tre är opposition. På den klassiska vänster-höger-skalan är hennes parti det enda tydliga vänsterpartiet i regeringen.

– Vi är det enda officiella vänsterpartiet i parlamentet just nu om man ser det ideologiskt.

Koalitionen består av socialdemokraterna, ett liberalt pro-europeiskt parti - Viðreisn - och Folkpartiet. Kombinationen var oväntad — men stabilare än tidigare regeringar.

– Den har fungerat bättre än väntat.

Den föregående regeringen präglades av ideologiska motsättningar som lamslog politiken. Under sju år stod mycket stilla. Det ledande regeringspartiet var Vinstri Græn som tillsammans styrde med Självständighetspartiet och Framstegspartiet (Framsókn) vilket ledde till totalförlust för Vinstri Græn i valet 2024.

– Politiken på Island hade varit i ett dödläge i sju år. Nu känns den fungerande igen.

Ett avgörande ögonblick kom under sommarens stora debatt om fiskeriskatten, en fråga som alltid skär rakt in i isländsk ekonomi och identitet.

– Politiskt vann vi på den debatten medan oppositionen tappade stöd.

Det var ett test av regeringens sammanhållning — och den höll.

För bara några år sedan låg partiet på marginalen. När jag besökte Island 2021 låg stödet runt 6–8 procent. I dag ligger de över 20 och nosar på 30. Vad hände?

Förklaringen, enligt Lilja Hrönn, är personifierad.

– Mycket handlar om vår ledare, Kristrún.

När Kristrún Frostadóttir tog över 2022 förändrade hon inte bara partiets budskap, utan själva formen för politiken.

– Politiken hade blivit avskild från vanliga människor. Om du inte var aktiv medlem träffade du aldrig politiker.

Hon började resa genom landet. Inte för massmöten, utan för samtal.

– “nga tal. Inga presentationer. Hon satt i cirklar i bagerier och kaféer och frågade: hur kan vi göra det bättre för er?

Under ett och ett halvt år hölls omkring 150–200 möten. Samtidigt skapades expertgrupper kring sjukvård och andra kärnfrågor, där både politiker och specialister deltog och samlade in synpunkter.

När nyvalet kom stod partiet inte med slogans, utan med konkreta program.

– Vår slogan var: Vi har en plan. Och vi kunde visa verkligt arbete.

Samtalet återvänder till Europa. EU-frågan ligger som ett politiskt bakgrundsbrus över allt annat. På Island är opinionen splittrad, i en undersökning från januari 2025 så var 45 % för, 35 % emot och resterande 20 % undecided.

– Den lutade åt ja-sidan, men nyligen blev det 50/50 efter en konflikt om export och EU-regler.

Problemet är inte bara åsikter, utan kunskap.

– De flesta islänningar förstår helt enkelt inte EU.

Debatten filtreras genom politiker i parlamentet. Neutral folkbildning saknas.

– Det är därför ungdomsrörelser har en roll: att förklara både för- och nackdelar.

För Lilja är folkomröstningen som regeringen lovat genomföra 2027 existentiell.

– Om Island säger nej tror jag att möjligheten försvinner i decennier.'

En fråga som blivit symbolisk för Islands modernisering är frågan om utbyggd järnvägssystem.

Kommer järnvägen mellan flygplatsen och Reykjavík någonsin att byggas?

Lilja Hrönn skrattar.

– Jag vill ha den järnvägen så mycket.

Transporten mellan Keflavík och huvudstaden är en ständig frustration. Bussarna går för sällan, bilar är nödvändiga.

– Alla kan relatera till behovet av bättre infrastruktur, även över partigränser.

Det är en påminnelse om hur politik ibland kokar ner till det mest konkreta: hur man tar sig från punkt A till punkt B.

Studentpolitik på Island är inte en hobbyverksamhet. Den är en träningsarena för framtida politiker. Ett parallellt politiskt system där organisatörer formas innan de når rikspolitiken.

Lilja Hrönn beskriver det som ett nästan tvåpartisystem.

– Just nu är det i princip två rörelser. Röskva, som man kan beskriva som socialdemokratisk eller socialistisk vänster, och Vaka, som historiskt varit mer höger.

De två har dominerat studentpolitiken sedan 1988. Andra rörelser har kommit och gått, men ingen har överlevt lika länge.

Varje år hålls val till studentrådet. Kampanjerna är intensiva. Styrelser möts månadsvis. Sociala aktiviteter blandas med strategi.

– Årliga val skapar otroligt starka organisatörer. Ingen får betalt. Ungdomsaktivister på Island är vana vid att arbeta gratis och mobilisera varje år.

Universitetet på Island har runt 13–14 000 studenter. Ungefär hälften röstar.

– Det är en enorm kampanjapparat.

För många är studentpolitiken första steget in i offentligheten.

– De flesta i ungdomspolitiken började i studentrörelserna.

Lilja själv rekryterades till Röskva sin andra dag på universitetet.

– Det var mina första riktiga val.

De frågor som dominerar studentdebatten är sällan abstrakta. De handlar om vardagslogistik.

– Just nu är parkeringsavgifter på universitetet en stor fråga.

Det låter trivialt, men kopplas direkt till Reykjavíks svaga kollektivtrafik. Staden är utspridd. Bussarna räcker inte för ett bilfritt liv.

– Infrastrukturen är inte byggd för att leva utan bil.

Boendefrågan är större. Endast 10–15 procent av studenterna bor i studentbostäder. Resten hyr privat.

– Studentlån är dyra. Många undviker dem helt.

Före 2019 krävdes full återbetalning. Nu finns en rabatt på 30 procent om man tar examen i tid. Men skuldrädslan lever kvar. Resultatet är att arbete under studier är norm.

– 70–80 procent av studenter arbetar medan de studerar.

Isländska studenter är äldre än i övriga Norden. En tredjedel har barn.

– Att arbeta under studier är normen, inte undantaget.

Det är ett system som bygger på uthållighet snarare än trygghet.

Runt om i Europa så har kostnadskris präglat många studenter, gäller det även på Island?

– Ja. Absolut. Bostäder är den största krisen.

Island är dyrt. Valutan är instabil. Kronan är inte knuten till euron, vilket gör priserna ryckiga. Idag motsvarar 10 Isländska kronor ca 0,73 SEK.

Under pandemin exploderade bostadsmarknaden. Det isländska systemet bygger på ägande. Hyresmarknaden är privat och hyrorna har skjutit i höjden.

– Till och med vänner med masterexamen och bra jobb hyr fortfarande.

Arbetslösheten är låg jämfört med Europa, men stiger. Ett flygbolags konkurs ledde till uppsägningar. Studenter kan inte få arbetslöshetsersättning.

– Man skulle tro att arbete under studier ger trygghet senare. Men det gör det inte.

Trots arbete kämpar många ekonomiskt.

– Studenter jobbar mycket men har det ändå svårt.

En enkel studentbostad kostar runt 130 000 isländska kronor i månaden. Hyresstöd finns, men en stor del av studielånen går direkt till boende. [Motsvarar ca 9470 SEK].

Systemet sätter gränser för hur mycket man får arbeta innan lånen minskas. Samtidigt tvingar levnadskostnader studenter att arbeta mer.

Det är en ekonomisk paradox.

När hon talar om framtida reformer blickar hon mot Norden.

– Vi tittar på Norge och Sverige som modeller. Danmark är det långsiktiga idealet.

När samtalet lämnar strukturerna och siffrorna och rör sig mot personen bakom titlarna blir tempot lugnare. Lilja Hrönn talar snabbt, med den energi som kommer av att ha vuxit upp i rörelse.

Hon började tidigt.

– Jag började med ungdomsaktivism när jag var tolv genom Barnombudsmannens råd.

Uppväxten var delad mellan Island och Danmark. Internationella perspektiv kom tidigt, liksom människorättsengagemang genom Amnesty. Politiken var aldrig en plötslig vändning — mer en gradvis fördjupning.

2019 började hon läsa juridik vid Islands universitet. Nästan omedelbart drogs hon in i studentpolitiken.

– På min andra dag blev jag rekryterad.

Pandemin skapade utrymme. När världen stannade kastade hon sig in i organisering. 2021 blev hon kampanjchef för studentvalet.

Resultatet blev historiskt.

– Vi vann 16 av 17 mandat. Den största segern i studentrådets historia.

Det var då politiken blev mer än aktivitet.

– Det var första gången jag kände mig verkligen politisk. Hon lägger till:

– Universitetet gjorde mig politisk.

Samma år gick hon med i socialdemokratiska ungdomsförbundet. Året därpå blev hon vice ordförande. 2023 ordförande. I dag är hon internationell sekreterare, sitter i partiets verkställande organ och är sekreterare i Islands nationella ungdomsråd.

Hon skrattar.

– Jag brukar skämta att jag sitter i för många styrelser.

Vad är nästa steg för dig?

Nästa steg är examen. Hon räknar med att bli klar med sin juristmaster i februari.

– Det kommer bli svårt att inte vara student längre.

Universitetet gav henne mer än utbildning. Det gav henne politik, nätverk, riktning.

– Jag måste lära mig hur man är vuxen med ett vanligt nio-till-fem-jobb.

Hon har ingen strikt karriärplan. Ambitionen är inte linjär.

– Jag hoppas att jag någon gång får vara ersättare i parlamentet. Jag har inte varit det än, men jag skulle vilja prova.

Det som lockar mest är inte titel utan rörelse.

– Jag vill fortsätta arbeta internationellt och inom ungdomsrörelsen och partiet.

Som ny internationell sekreterare vill hon stärka nordiskt samarbete. Valstrategier, kampanjmetoder, organisatoriskt lärande.

– Vi kan lära oss mer av varandra.

Vart ser du rörelsen om fem-tio år?

När hon talar om framtiden för ungdomsrörelsen är målet tydligt.

– Jag vill att vi ska bli den största politiska ungdomsrörelsen på Island.

I dag är de tredje störst. Reykjavík dominerar.

– Vi kan inte vara en huvudstadsrörelse.

Hon vill se unga socialdemokrater i kommunfullmäktige över hela landet — inte för att de är unga, utan för att unga perspektiv saknas.

Förberedelserna inför lokalvalen i mars är i full igång.

Island ligger geografiskt avsides, men politiskt mitt i Norden. Lilja beskriver det nordiska samarbetet som ovanligt jämlikt.

– Jag känner mig inte nedvärderad trots att Island är mindre och har färre resurser.

Förståelse kräver aktiv dialog.

– Att lyssna åt båda håll. Hålla möten på Island. Försöka förstå varandras system.

Den nordiska samhällsmodellen ser hon som ett gemensamt arv som kräver underhåll.

– Om vi vill bevara den måste vi samarbeta. Oavsett om Island går med i EU eller inte är nordiskt samarbete avgörande.

Ungdomsplattformar och internationella organisationer är verktyg för inflytande.

– “Om vi inte pratade skulle ni inte känna till Islands levnadskostnadskris. Det är därför samtal spelar roll.”

Innan vi avslutar skickar hon ett meddelande till studenter i rörelsen.

– Grattis till att ni är en del av studentrörelsen.

För henne var det den avgörande erfarenheten.

– Att gå med i studentrörelsen gav mig mer än något annat i mitt liv.”

Rådet är enkelt.

– Säg ja.

Möjligheter är stressande. Kandidaturer är skrämmande. Hon var själv livrädd när hon ställde upp som ordförande.

– Men det gav mig så mycket.

Sedan kommer uppmaningen:

– Ni är unga. Det här är de roligaste åren i era liv. Rörelsen gör dem bättre.

En kort paus.

– “Don't quit.”