Arbetslösheten fortsätter att öka 

Vi får om och om igen dystra siffror om hur hög arbetslösheten är i Sverige, vi har till och med högre arbetslöshet än Grekland just nu. Jämför vi årets juni månad med september 2022 så är närmare 190 000 fler arbetslösa idag, hela 560 000 personer är arbetslösa i Sverige idag. Högern har använt arbetslösheten som ett slagträ i debatten i många år, både för att argumentera för att slå sönder välfärdssystemet men även för att gynna företagen på skattebetalarnas bekostnad. 

Man har argumenterat för nystartsjobb där skattebetalarna subventionerar företagen med miljardbelopp varje år. Jämfört med högerns budget 2022 och 2023 såg vi en ökning med över 20 % för kostnaderna för nystartsjobben då man höjde ersättningsbeloppet till arbetsgivarna. Riksrevisionen har även återkommit flera gånger att nystartsjobben riskerar att missbrukas av arbetsgivare. Kontrollerna är för svaga och åtgärderna mot företag som fuskar för få. 

Det skatteslöseri som sker för att företag ska tjäna pengar både på bekostnaden av arbetslösa och skattebetalarna som står för notan är ett riktigt dåligt system. Ett system som är fullständigt oförenligt med arbetarrörelsens mål om full sysselsättning. Vi ska ha riktiga välbetalda jobb på svensk arbetsmarknad. Men att förändra arbetsmarknadspolitiken räcker inte för att frigöra de ekonomiska tyglarna som håller tillbaka svensk ekonomi idag. Utan vi måste göra mer än så, vi måste investera i Sverige. En aktiv arbetsmarknadspolitik är bara en del av pusslet för full sysselsättning. 

Inflationsmålet är inte ristat i sten

Ett höjt inflationsmål är en väg framåt. Låter kanske som en radikal förändring och till och med farligt för vissa, men det är ett gediget utrett alternativ som kan bana vägen för högre och mer rättvis reallöneutveckling och ekonomisk tillväxt för Sverige. Den monetära politiken ligger idag i händerna på vår självständiga riksbank som valt ett inflationsmål som är lite taget ur luften och mest vilar på att andra centralbanker runtom i världen har samma mål. Inflationsmålet har studerats av alltifrån Riksbanken själva till finansdepartementet så sent som 2023 och diskussionen har vuxit runtom i världen på senare år. Den dåvarande ordförande för USA:s centralbank, Janet Yellen, menade att frågan om inflationsmålet bör höjas är en av de viktigaste frågorna som penningpolitiken står inför framöver redan 2017.

Om vi hade haft lite friare tyglar när det kommer till inflationen, hade vi inte bara gjort räntevapnet starkare, utan även öppnat upp för en mer expansiv finanspolitik som inte hela tiden måste tyglas. Genom att genomföra nedskärningar för att hålla inflationen i schack eller att investera betydligt saktare än vad man egentligen behöver göra. Det neutrala ränteläget har varit ovanligt lågt tidigare och vi bör undvika att hamna där ännu en gång när räntevapnet inte riktigt biter vare sig det är expansiv eller kontraktiv penningpolitik som Riksbanken för. Att låna billigt är såklart kul för individer och företag, men när räntan sen skjuter i höjden som den nu gjort på senare år så får vi plötsligt enorma skulder som hamnar hos kronofogden. Detta drabbar inte bara vanligt folk utan även företag som sedan går i konkurs och bromsar in ekonomin ytterligare vilket får arbetslösheten att öka. Precis som det gör i dagsläget. Det låga ränteläget har bidragit till en skuldfälla precis som de ränteavdragen vi haft i årtionden som bidragit till den höga belåningen inte minst hos privatpersoner. 

Det är minsann en attraktiv sitts som låntagare men det kan såklart bli extremt dåligt väldigt snabbt och det finns säkert flera bland er läsare som har närstående eller bekanta som har fått känna på käftsmällen som är en höjd ränta. Något vi även sett har gett möjligheten för storbankerna att kamma hem tiotals miljarder kronor mer än tidigare. Hade man undvikit denna skuldfälla, hade även storbankernas möjlighet att utnyttja sina kunder som de nu gjort minskat.

Sverige står inför ett vägval: fortsätter vi med halvhjärtade försök och snäva penningpolitiska ramar eller vågar vi satsa fullt ut för jobb och tillväxt? Ett högre inflationsmål ger oss mer handlingsfrihet att investera i infrastruktur, utbildning och klimatomställningen. Samtidigt som arbetslösheten pressas ner. Det krävs modiga reformer och långsiktiga satsningar för att skapa äkta, varaktig full sysselsättning.

Jacob Eklind, medlem i Spartacus och student i nationalekonomi