Med anledning av internationella kvinnodagen anordnade SEK traditionsenligt ett seminarium om läget i den svenska jämställdhetsfrågan, i år gästat av Lina Stenberg, grundare och VD för Jämställdhetsinstitutet. Hon har tidigare tagit fram rapporten 800 år kvar till jämställdhet (2024) och släppte i februari Herrarna först - En granskning av Tidöregeringens jämställdhetspolitik. 

Denna artikel publicerades första gången i SEK klubbens blogg - 'Vi har räknat på det här'.

I 800 år kvar till jämställdhet belyser Stenberg en ofta förbisedd men avgörande aspekt av jämställdhetsfrågan, nämligen behovet av klassanalys. Medlingsinstitutets rapport Lön hela dagen (2024) visar att kvinnor arbetar oavlönat från och med den 19 oktober, medan männen får betalt året ut [1]. Vidare ökade (!) löneskillnaderna mellan män och kvinnor under Tidöregeringens andra år vid makten med 0,2 procentenheter [2]. Dyster och illavarslande statistik, som i sin egen rätt bör ge upphov till eftertanke kring konsekvenserna av Tidöregeringens ekonomiska politik. 

Lägg nu till klassperspektivet i ekvationen och fram träder en än dystrare bild: arbetarkvinnor slutade jobba avlönat den 31 augusti år 2024, arbetarkvinnor med utländsk bakgrund den 16 juli. I inflationsjusterade löneinkomster hade tjästemannakvinnorna ökat med 10 247 kr sedan millennieskiftet, och successivt stängt gapet rejält gentemot männen. Gott så. Men för arbetarkvinnorna ökade bara hälften så mycket, 5696 kr, från redan låga nivåer. [3]. I rådande takt förväntas arbetarkvinnorna, svenska och utländska, nå männens löneinkomster om 890 år, och arbetarmännens om 240. Arbetarkvinnor med utländsk bakgrund går inte ens att prognostisera som enskild grupp, då deras löneinkomster relativt männen minskat sedan år 2000. 

Vad har då Tidöregeringen gjort för att råda bot på problemet? Frågan utreds förtjänstfullt av Stenberg i Jämställdhetsinstitutets senaste rapport Herrarna Först (spoiler: på tok för litet!).

Regeringens käpphäst har sedan budgeten 2023 varit ett förstärkt jobbskatteavdrag, vilket befästes ytterligare i budgetpropositionen för 2026 och uppskattas till 17,36 miljarder kronor. 

Reformen slår dubbelt mot arbetarkvinnor, direkt och indirekt. Direkt genom jobbskatteavdragets utformning, som ger maximal effekt vid månadslöner à 38 500 kr [4], en nivå som uppnås av 300 000 fler män än kvinnor [5]. Indirekt genom den metod med vilken regeringen ämnar finansiera reformen, bland annat innefattande nedskärningar i socialbidrag och införandet av ett så kallat “bidragstak” med planerad start 1 januari 2027. Det minskade bostadsbidraget och avskaffandet av det tillfälliga tilläggsbidraget är två exempel som slår särskilt mot ensamstående kvinnor, som representerar 54% av de hushåll som tilldelats bidragen. Lägg till detta de otillräckliga anslagen för Sveriges kommuner och regioner, som sedan länge går på knäna och till överväldigande majoritet bemannas av kvinnor, och du har en av Tidöregeringen förvållad perfekt storm. 

Det här är bara en kort beskrivning av Tidöregeringens klavertramp och dess konsekvenser under den gångna mandatperioden, som ännu inte är till ända. Det kan vara värt att hålla i åtanke under den stundande valrörelsen, då mer eller mindre förödande reformer och förslag basuneras ut dolda bakom ideologiska skygglappar.

Av: Theodor Nyström, SEK, redaktör för SEK-bloggen Vi har räknat på det här

Jag rekommenderar därför alla intresserade att vända sig till Jämställdhetsinstitutets rapporter och sociala kanaler för vidare läsning:

https://www.xn--jmstlldhetsinstitutet-51bd.se/

https://www.instagram.com/jamstalldhetsinstitutet/

https://x.com/Jaminstitutet

N.B. Statistiken för utvecklingen av löneinkomster sträcker sig i brist på nyare data endast till och med inkomståret 2022, framtagen av Statistiska Centralbyrån på särskild beställning av Jämställdhetsinstitutet. Detta då varken Medlingsinstitutet eller Statistiska Centralbyrån publicerar den klassbaserade löneutvecklingen i sin årliga sammanställning. Vi anser emellertid att datan fyller sitt syfte i problembeskrivningen av den svenska jämställdhetsfrågan, och som sådan inte bör påverka giltigheten i kritiken av Tidöregeringens politik.

Referenser 

[1] Sveriges kvinnoorganisationer, Lön hela dagen, 2025. sverigeskvinnoorganisationer.se/

project/lon-hela-dagen/ 

[2] Medlingsinstitutet, Löneskillnaden mellan kvinnor och män, 2024. www.mi.se/publika-

tioner/loneskillnaden-mellan-kvinnor-och-man-2024-2/ (hämtad 1 oktober 2025)

[3] https://www.xn--jmstlldhetsinstitutet-51bd.se/rapport/

[4] Finansdepartementet, Effekter längs inkomstskalan av det förstärkta jobbskatteavdraget, 2025. www.regeringen.se/contentassets/fe9c2f4d5eb6451486f3a1cd55e43a35/effek- ter-langs-inkomstskalan-av-det-forstarkta-jobbskatteavdraget.pdf(hämtad 14 september 2025)

[5] Jämställdhetsmyndigheten, Resultatrapporten, 2025. jamstalldhetsmyndigheten.se/media/ cwrkzvd0/rapport-2025-15-resultatrapporten-2025-04-16.pdf (hämtad 3 september 2025)