Lyssna när du lyssnar

Lyssna när du lyssnar

En medial echo chamber, eller filterbubbla, innebär att alla signaler du sänder ut på internet strutsar tillbaka på dig. Ekokammaren som med hjälp av den kryptiska algoritmen serverar allt det som får dig att stanna kvar här där du inte behöver tänka själv. Här exponeras du för resonemang som bekräftar och stärker dina redan etablerade åsikter och låter allt annat passera genom filtret av din egen sort, ombedda att förlöjliga och motbevisa. Du tycker ungefär så som influencern på TikTok och du tycker ungefär som de runt omkring dig. Alla dina vänner är röda, men du svär att du inte valde dem efter valsedeln. Det bara blev så. Alla diskussioner består av medhåll, kanske tycker ni att socialismen ska eftersträvas på olika vis men alltid landar ni i samma slutsatser och värderingar. 

Vi lär oss nya saker och även om vi växer, växer vi i en riktning där vi alla tillslut står på var sin kant och avfärdar varandra med tankar om förvirring eller illvilja. Hata polarisering. Ett förödande problem men med en enkel upplösning, ha bara rätt åsikt. 

När våra politiker sänker förtroendet för våra motståndare i en TV- debatt, fylls vi av en känsla av tillfredsställelse. Jag förstod inte riktigt vad det var Ebba sa men om Magdalena fördömer det gör jag det med. Konceptet är att vinna, inte att vidga sina vyer och därför kommer jag göra allting i min makt för att missförstå dig. Att ändra åsikt, att bli övertygad, är att förlora. 

När jag för en diskussion med någon av skild åsikt gäller samma princip. Jag lyssnar inte för att lyssna, det vill säga för att försöka förstå och se in i dennes perspektiv och tankegång. Jag tror att jag vet vad du menar, var du kommer ifrån och hur du tänker. Jag har hört om sådana som du och jag vet därför att du vill dra ner vårt samhälle i fördärvet. Jag lyssnar för att svara. När du för sitt resonemang letar jag efter invändningsmöjligheter, söker efter motargument och har förberett mitt försvarstal innan min medmänniska ens hunnit prata till punkt. 

Jag hade kunnat sätta mig in i andra ideologier och strategier med ett öppet sinne, ett sinne som inte redan bestämt sig för vad jag ska tycka om skiten. Jag hade kunnat läsa och lyssna utan krav på att bräcka men då riskerar jag ju att bli övertygad. Om jag ändrar mina åsikter kommer min identitet att lösas upp och lämna kvar en naiv och opålitlig pöl. Mina sammanhang kommer att vända mig ryggen och lämna mig ensam och jag kommer att behöva tänka om. Säkrast att lyssna med ett öra. Tryggast att bli inskränkt.