En partikamrat skrev till mig på Facebook och frågade om jag kunde skriva en text om
vinster i välfärden. “Självklart” tänkte jag. Men efter att ha suttit en stund på det lila pågatåget och funderat kring ämnet insåg jag snabbt att det inte var helt enkelt. Det finns en hel del saker vi behöver prata om först.
Jag vill göra tydligt att detta inte är en text med siffror som visar att privatskolor som går med vinst har resultat si, och att kommunala skolor har resultat så. Det är ett dåligt sätt att argumentera. Att tro att man mäter en skolas kvalité enbart i betyg är helt enkelt galet i sig. Mycket av det avgörs av vad eleverna hade för förkunskaper innan de kom till skolan och vad de har för möjlighet till hjälp hemma. När man dessutom lägger till det faktum att Sveriges marknadsfundamentalistiska skolsystem har inbyggda incitament att höja elevers betyg blir den argumentationen helt enkelt ointressant.
Jag vill också göra tydligt att när Stefan Löfvén inför valrörelsen sa att det är svårt att förbjuda vinster i välfärden hade han rätt. Han räknade upp en rad sätt genom vilka man kan kringgå själva “vinsten” som sådan genom att exempelvis skapa ett bolag som äger skollokalerna
som i sin tur tar ut galna hyror. Det är inte det vi ska prata om.
Nej. Detta kommer inte bli en text om detaljerna. Jag vill inte ha en sådan text. Jag vill tala om den principiella frågan med dig som läser.
Som jag ser det finns det två problem med vinster i välfärden:
1. Vad f*n ska vi ha monopol på i Sverige? aka Vad ska staten ägna sig åt?
2. Varje bortslösad skattekrona är en stöld från folket.
1.Jag säljer sprit, alltså finns jag
Jag vill presentera ett faktum för dig. Ett faktum som är 100% sant oavsett hur man vänder och vrider på det. I Sverige har vi monopol på alkohol men inte på skolplikten. Såja, vi tar den en gång till så du riktigt förstår vad du har läst. I Sverige har vi monopol på alkoholförsäljning men inte på pengarna som ska gå till en jämlik undervisning för alla. Detta leder osökt till frågan vad staten egentligen ska ägna sig åt. Vad ska vi ha den till egentligen? Jag tänker att det är bra om staten tillhandahåller exempelvis polis, brandkår, vård när vi är sjuka etc. Ve och fasa om vi exempelvis skulle införa “vinster i poliskåren” där alla som hade råd hade kunnat starta ett alldeles eget polisbolag och sätta priser som hen själv ville. Scooby Doos Batongservice AB, Pang i Samhällsbygget AB, Boten Aina AB är tre exempel på namn. Varsågoda. För att sedan efter en flygande start i det nya bolaget, bruka våld mot och starta förundersökningar om personer man inte gillade. Alla killar som någonsin svajpat vänster på mig på Tinder skulle få det tufft vill jag lova. Nej. Så ska vi inte ha det. Tanken låter helt enkelt för konstig. Kanske är det en lite haltande jämförelse, men poängen är viktig. Vad ska staten ha för uppgifter? Och vad händer egentligen med ett samhälle där ingen riktigt vet vad staten ägnar sig åt och varför.
Det finns en gammal historia om en moderat partiledare som blev fälld i domstol för att han tagit med en telefon som inte ägdes av Televerket in i Sverige och därefter fick betala dagsböter. Där kan man väl känna så här i efterhand att det kanske fanns en poäng med att staten inte behövde göra allt och kanske framför allt inte precis just det. Men behövde vi gå 70000000 steg åt höger? Hade det inte räckt med ett par stycken? Avreglering med förnuft! Hade parollen kunnat låta, väl i tiden dessutom.
Varför i hela fridens namn ska staten, skattebetalarna, d.v.s. du som läser, bekosta en verksamhet som det går att ta ut pengar på till egen ficka som dessutom är en myndighetsutövning du inte kan välja bort? Är det bara jag som tycker detta är helt vrickat? På ett principiellt plan alltså. Varför ska vår stat stänga alkoholförsäljningen på söndagar och ägna sig åt omfattande inspektioner av alkoholtillstånd hos studentföreningar i Lund, när vi samtidigt har släppt skolan närmast helt fri?
Jag har svårt att se det konsekventa tänkandet bakom statsbildningen här. Vad ska staten
egentligen göra? Dagens svar tycks vara: sälja Fireball. Och knappt det.
2. Var fan är stålarna
Det kokar nästan alltid ner till det när det kommer till välfärdsfrågor. Var är pengarna ropar instanser som polisen, skolan, sjukhusen, vårdcentralerna, hemtjänsten, kollektivtrafiken. Alla dessa är idag kraftigt underfinansierade. Varenda sjuksköterska jag träffar, och jag har träffat många från flera olika landsting, får nästan gråt i rösten när de talar om hur de har det. Allt de vill är att kunna vara stolta över det otroligt viktiga arbete de gör. Men alla vittnar de om att det inte går längre. Organisationerna är för slimmade. Det finns inget utrymme kvar. I en dokumentärserie av P1-programmet Kaliber om den svenska högskolan som, såklart, också är kraftigt underfinansierad sa en kvinna ungefär så här: vi måste snart ta oss en funderare om det är undervisning på högre nivå vi ägnar oss åt, eller om de här nedskärningarna snarare ger möjlighet till ett slags självstudier fast vid ett lärosäte. För vi har knappt lektioner längre. Jag har samma bild. Tre lektioner i veckan är lyx, oftast är det en, ibland två.
Det jag försöker teckna en bild av här är ett samhälle med stora behov. Ett samhälle som skriker efter välfärdssatsningar. Men mina vänner, allt här i livet kostar pengar. Och för att kunna betala ett samhälles åtaganden (t.ex. försäljning av Fireball) så måste det finnas pengar, dessa pengar samlas t.ex. in genom skatt.
När du inte har råd med ett till glas vin, ja då kanske du skyller på skatten. När den
ensamstående mamman med delade turer inte kan köpa nya skor till sina barn just nu utan
måste vänta, kanske hon skyller på skatten. Men vi inser sedan snabbt att skatten ju går till
grejer vi kan skriva under på. Det går ju till polisen, brandkåren och mormors hemtjänst. Det
är ju därför vi blir så arga när vi får reda på fiffel eller skandaler bland politiker och höga
tjänstemän för det är ju våra pengar vi avsagt oss för det gemensammas bästa.
Älskade vänner, den ordningen är nu bruten. Nu går dina skattepengar till något annat. De går till aktievinster. Varje krona som tas ut som vinst från välfärdsbolag hade istället kunnat gå till vård. Vi tar det en gång till så att du riktigt förstår vad du läst. Varje krona som tas ut som vinst hade kunnat gå till hemtjänsten så din mormor fått ett drägligare liv, hade kunnat
gå till polisen som fått en lättare arbetsdag, eller till en skola som kunnat ge den stökiga
eleven den hjälp hen behöver. Varje vinstkrona är en stöld från dig min vän, glöm aldrig det.
Jag är också rädd att detta urholkar det samhällskontrakt vi skriver på. Vi betalar skatt för att det ska gå till vettiga saker. Vi går till jobbet och gör vårt bästa för vi vet att andra också gör
det. Men när jag blir sjuk, så backar de andra upp mig och jag gör likadant under den tiden jag är frisk. Ingen är så stark att den aldrig någonsin behöver en hjälpande hand och ingen är så svag att den aldrig kan hjälpa någon annan. Det är ju det samhällskontraktet som är själva kärnan i den svenska modellen. Vad gör vinster i välfärden med det? Det skapar misstro, minskar viljan att betala skatt och kommer i förlängningen leda till fler nedskärningar, åtstramningar och missnöje.
Vänner, det beslut vi står inför nu är livsavgörande för framtiden. Vi måste avskaffa vinster i välfärden. Så enkelt är det.
Så ja. Nu tror jag jag börjar bli färdig med den frustration och ilska jag känner. Jag stålsätter
mig nu för den kalla liberala kritik jag ska få utstå. Men! Tycker man saker ska man kunna ta
kritik. Men innan jag avslutar vill jag också säga något till mitt egna parti.
Vi måste våga gå längre än begränsningar och regleringar. Ja det finns gråzoner, ja det blir inte lätt, ja det är ett borgerligt parlament. Men vi, Socialdemokraterna, vi måste ju kunna
erbjuda medborgarna i Sverige #merfrihet än bara kall grå realism. Vi måste kunna drömma om ett samhälle där alla skattepengar går dit de skulle och gör mest nytta.
Älskade partikamrater, en annan värld är möjlig.
Glöm aldrig det.
P.S. Annie Lööf sa nyligen i TV att hon är för vinster i välfärden för att centerpartiets står på
folkets sida. Man undrar vilket folk hon menar, det kan knappast vara de svenska skattebetalarna i alla fall.
anton Jordås
S-studenters förbundsstyrelse
Bild: Oppland Arbeiterblad
