Nu har Vänsterpartiet gått vidare med hotet om missförtroendeförklaring mot Löfvens II regering. Socialdemokraterna vägrar släppa förslaget om marknadshyror och har genomfört den största försämringen av arbetsmarknaden på årtionden, det nya LAS-förslaget är rent av skamligt av ett så kallat arbetareparti. Vilket blir nästa impopulära steg. Varför ska jag rösta på er? Varför ska jag lita på era vallöften? Varför ska jag kampanja för er? Jag litar inte på er!

Sen hösten 2019 har jag flera gånger skrivit och fått publicerade artiklar där jag kritiserat regeringen och socialdemokraterna för deras nuvarande politik. Detta har inte varit en medveten eller önskad utveckling utan ett resultat av att jag allt oftare funnit mig i konflikt med regeringens politik. Nu har det snart gått två år och mitt förtroende för regeringen och partiledningen är slut, jag har ingen tillit till regeringen, partiets vallöften och regeringspolitik. Först inskränker ni strejkrätten, avskaffar värnskatten och sänker skatterna, sen genomför ni försämring av LAS och utreder om marknadshyror vilket nu hotar regeringskris. Samtidigt har inget gjorts angående vinster i välfärden eller mot de kapitalstarka företag som utnyttjat krispaketet för aktievinster. Detta är inte vänsterpolitik, detta är inte arbetarpolitik, detta är inte socialdemokratisk politik.

Frågan blir allt mer om jag vill ha vänsterpolitik varför inte rösta på V? Om jag vill ha liberal ekonomisk politik varför inte rösta höger? Om jag vill ha strängare migrationspolitik varför inte rösta SD och höger? Om jag vill ha ett arbetarparti varför inte rösta V?

Slutet på ett demokratiskt socialistiskt arbetarparti

Det Socialdemokratiska Arbetarepartiet, det är vårt partis namn, så svara mig, vart är arbetarpolitiken? Vart är vår kamp för arbetarklassen? Vart är vår skam när vi genomför förslag efter förslag som skadar den svenska arbetarrörelsen, våra grundare.

Idag väger ordet arbetareparti i vårt namn lika lite som när Moderaterna påstod sig vara det nya arbetarpartiet, det är ett skämt snarare än en stolthet. En kvarvara från en tid då ideologi, demokratisk socialism och arbetarrörelsen var det som betydde något, en kvarvara vi blundar allt mer för.

Vi hyllar årligen Olof Palme med fina ord och löften, men vi ser bort från och tar avstånd från hans idéer och hans politik, hans minne blir allt mer av ett skal. Den internationella solidaritet han förespråkade agerar vi allt mindre på, utöver Palestina är det inte mycket stöd vi ger till internationella kamper, varken för kurder, Latinamerikaner eller arbetarna i Sydafrika och Sydostasien. När en S regering ger indirekt stöd åt en fascistisk kupp mot den demokratiskt valda socialistiska presidenten i Bolivia så borde varningsklockor ringa. 

Den ekonomiska demokratin är en död debatt inom den svenska politiken, än finns spår av den inom arbetarrörelsen, Vänsterpartiet och sektioner av Socialdemokraterna, men frågan är otillåten att återvända. Detta är ett stort misstag som vi måste ändra vår inställning mot, kosta vad det kosta vill. Det krävs socialism för att hantera dagens fördjupade kriser, kapitalismen kan ej hantera situationen så sluta låtsas som att den kan det.

Inget förtroende? Bli ett alternativ

Socialdemokratin står inför en stor kris i Sverige, Europa och resten av västvärlden. De enda länder i västvärlden där socialdemokratin ökar är Danmark, Nya Zeeland, Portugal och Spanien. Allt fler pekar på Danmarks allt mer stränga och inhumana och närmast olagliga migrationspolitik som ett alternativ. Detta är en naiv illusion på lösning, S kommer aldrig kunna konkurrera me SD i migrationsfrågan och samtidigt kalla sig socialdemokratiskt, humant och solidariskt.

Vi måste därför kolla på ekonomisk politik, där kan vi kämpa mot högern med styrka, men då krävs alternativ. Försvarandet av det som återstår av folkhemmet är av vikt, men vi kan inte bygga regering eller kamp på det, dags att sluta försvara och gå på offensiv, dags för kamp för ekonomisk demokrati. 

Bli radikalare, bli tuffare, bli tydligare och bli hårdare mot våra liberala samarbetspartners som vid behov hugger oss i ryggen. Det är socialdemokratin som landet byggdes på, inte nyliberalismen, det är arbetarrörelsen som håller igång landet, inte kapitalet, det är socialism som är lösningen inte kapitalism. Först när S börjar ta sig självt och sin existensberättigande på allvar kan förändring ske, det är därför dags att denna självinsikt utvärderas och hanteras. 

Vinner vi några val på att genomdriva liberal politik? Nej. Varför ska vi då göra det? Det ska vi inte.

Vårt tålamod brister

I 6 år har Socialdemokraterna haft regeringsmakten, jag kan förstå och respekterar att det tar lång tid att åtgärda alla de problem som skapades av alliansen och som kvarstår i en kammare bestående av 60% borgerlighet. Men det är ingen ursäkt för att genomdriva en borgerlig politik och att förneka den respekt som Vänsterpartiet här förtjänar. Personligen ser jag hellre en radikal högerpolitik under en högerregering än högerpolitik under en vänsterregering. Det är dags att ta sig i kragen och driva socialistisk politik igen, populärt eller ej. Om det saknas stöd för behövlig socialistisk politik så skapa stödet genom opinionsbildning, folkrörelser och kampanjer.

Kongressen och valet 2022, vår sista chans till förtroende

Snart är det kongress, något jag ser starkt fram emot och där jag hoppas att Reformisterna får ett starkt stöd och en stark makt inom partiet, det krävs radikalare vänsterpolitik i både S och Sverige. Sen är det inte långt kvar tills riksdagsvalet 2022, ett val där jag helt ärligt inte vet om S kommer eller ens bör vinna. Våra chanser att vinna valet är små, om vi förblir beroende av C och fortsätter hålla V utanför så bör vi inte ens vara i regering. Hellre opposition än en vänsterregering som driver högerpolitik. Låt svenska folket få högerpolitik om det är vad de vill, först när man ser vad man förlorat vet man vad man behöver. 

Sluta kampanja baserat på SD, ordinarie väljare som velar mellan olika partier bryr sig längre om SD, stå upp för vad ni själva tycker och kampanja för något inte emot något. Bli ett alternativ, ge mig något att kampanja för, ge mig Socialdemokratisk politik.

Jag är och kommer alltid i grunden att förbli socialdemokrat, jag gillar Löfven, jag älskar partiet och tror på partiets potential. Jag blir bara så frustrerad och ledsen när jag allt mer känner mig sviken av partiet och dess politik. Jag ber därför om en förändring av partiet och svensk politisk utveckling.

Låt inte en utförsäljning av vår politik ske, vi har redan bristande förtroende bland arbetarna och folket, våra vallöften saknar förtroende och samma med våra ministrar utöver Andersson. Vi måste därför visa att socialdemokratiska vallöften är och förblir politik vi kämpar för oavsett hur kammaren ser ut. Viktigast av allt, aldrig mer ett nytt Januariavtal där vi så öppet säljer ut vår politik för makten även om vi har goda skäl.

Så, ge mig en anledning att än en gång lita på er och rösta för er!

Erik Solfors
Libertas Redaktion