“Personal branding is the practice of people marketing themselves and their careers as brands.”

Så sammanfattas begreppet personal branding på Wikipedia. Tanken är att individens framgångar inte bara är en följd av talanger och färdigheter, utan att vägen till framgång kan vara att förpacka sig själv på rätt sätt.

Begreppet har blivit allt vanligare sedan de sociala mediernas intåg i vår vardag. Genom att synas på rätt sätt, tillsammans med rätt personer görandes och sägandes rätt saker blir ens personliga varumärke förknippat med rätt attribut.

Men att betrakta sig själv som ett varumärke innebär rimligtvis att man, bildligt uttryckt, ämnar att sälja sig själv. Det borde även innebära att man ser andra människor som konkurrerande varor, var person för sig själv. Personal branding är ett uttryck för individens villkorslösa kapitulation inför kapitalismen och ett symptom på hur vår tid formar vår människosyn.

Motsatsen till att betrakta alla och envar som konkurrerande varumärken skulle kunna vara att se människan som ett politiskt djur. Likt alla andra flockdjur har människan valt att leva i olika sociala sammanhang oberoende av var hon befunnit sig historiskt eller geografiskt. Vi är politiska i och med att vi, olikt alla andra djur, begåvats med språket. Med språkets hjälp har vi kunnat förmedla våra tankar till varandra och våra tankar har kunnat definiera våra sociala sammanhang. När vi byggde hela civilisationer kunde vi, med hjälp av språket, stifta lagar och organisera världsomspännande religioner.

Vill man dra tanken om det politiska djuret ännu längre skulle man kunna reducera människan till en idébärare, en anonym varelse vars främsta syfte är att producera eller reproducera idéer. Därigenom blir upphovspersonen bakom en ny tanke betydelselös i tankens sammanhang.

Människans sanna väsen är förmodligen vare sig en vara eller ett vandrande idéverktyg. Men personal branding, som är en ytterlighet på ena kanten, är en växande jätteindustri medan den socialistiska synen på individen som en del i ett större, socialt sammanhang avfärdas som vänsterflummeri. Kanske måste vi förändra den förhärskande människosynen för att kunna bana vägen för en bättre värld.

 
Håkan Bernhardsson

Libertas