När solen gått upp över Sarajevo och nattens regn upphört är det dags för vallokalerna i Bosnien-Hercegovina att öppna sina dörrar. För en dag förvandlas landets grundskolor till vallokaler.
Ute på stan är det många som sitter på uteserveringarna och njuter av en kopp kaffe. Ännu är det tillräckligt varmt för att kunna sitta ute. Folk verkar ta sin tid, det enda som skvallrar om att ett val pågår är de valaffischer som pryder busskurer och lyktstolpar.
Utanför två vallokaler som Tidskriften Libertas redaktion besöker är det ingen kö överhuvudtaget. Utanför vallokalerna finns det polis och en och annan gatukatt.
I den första vallokalen redaktionen besöker berättar en valförrättare att fram till klockan 17:00 bedömer han att valdeltagandet är på 41% i distrikten som tillhör hans vallokal. Han berättar också att det är mestadels äldre som kommer och röstar. De människor som upplevt och minns det fruktansvärda kriget på 90-talet. Det är dock lika många män som kvinnor som kommer dit för att nyttja sin rösträtt. Han lyfter fram fascismen i landet som ett utbrett problem som gör att unga väljer att lämna eller inte rösta. Han säger också att folk röstar generellt inte på ett parti eller baserat på politiska sakfrågor, utan snarare en person.
Samtalet med valförrättaren i den andra vallokalen bekräftar bilden från den första vallokalen. Det är mestadels äldre som kommer och lägger sin röst, medan unga är mer intresserade av sociala medier eller har flyttat utomlands. Enligt hennes uppskattning är valdeltagandet på 50% och även i det valdistriktet bedömer man att valdeltagandet är jämt mellan män och kvinnor.
När vallokalerna stängt står det klart att valdeltagandet slutgiltigt stannar på runt 50% i hela Bosnien-Hercegovina enligt valkommissionen, en minskning från förra valets deltagande på 54%. Att ett redan väldigt lågt valdeltagande sjunker ytterligare är inte bara underkänt för landets politiker som misslyckats att fånga väljares intresse och skapa framtidstro, utan mycket sannolikt en konsekvens av utbredd korruption bland den politiska eliten. Även de ökade etniska spänningarna spelar in. På grund av det politiska systemets komplexitet med tre presidenter och ett överhus som kan blockera förslag från underhuset så är det också ett otroligt trögt system. Reformer tar lång tid och alla har inte tålamodet.
Men valresultatet ger ändå fog för försiktigt hopp. För första gången i Bosnien-Hercegovinas historia valdes en socialdemokrat från bosniakerna till det tredelade presidentskapet, Denis Bećirović. Tidigare har alltid etnonationalistiska SDA vunnit. Att Bosnien-Hercegovina nu också har fått status som kandidatland till EU samtidigt som Ukraina är också en ljuspunkt att ta fasta på. Om politikerna i Bosnien-Hercegovina kan ena ett splittrat land och leverera den förändring som många bosnier hoppas på och som EU kräver kommer dock framtiden få utvisa.
Sofia Hvittfeldt
Redaktör, Tidskriften Libertas
