Idag går Bosnien & Hercegovina till val. Det är ett val i en tid då ekonomin går dåligt, arbetslösheten är hög och de etniska spänningarna har inte varit så allvarliga sedan kriget 1992-1995. Den bosnienserbiske presidenten Milorad Dodik gjorde förra året utspel som tolkats som ett steg mot att republika Srpska ska bryta sig loss från Bosnien-Hercegovina. Han aviserade en önskan om att den serbiskdominerade delen av landet ska lämna gemensamma nationella institutioner såsom skatteverk, rättsväsende och tullverk, men mest allvarligt den gemensamma nationella militären, till förmån för en egen militär.
Det internationella samfundets högste representant Christian Schmidt varnar i sin senaste rapport att skulle Milorad Dodiks planer genomföras är risken för våld stor. Den höga representanten har som uppgift att bevaka den politiska utvecklingen i Bosnien-Hercegovina och har breda befogenheter. Bland annat beordrade han i juni i år finansieringen av valet efter att kroatnationalistiska partiet HDZ hindrat finansieringen och ställt krav på att vallagen ska ändras, då de menar den gynnar bosniakerna. Förhandlingar genomfördes men kom aldrig i mål, därav Christian Schmidts beslut att ändå beordra valfinansiering.
Stämningen i landet fångas kanske bäst av talesättet som en aktivist berättar för oss när Libertas redaktion besöker Agora Centers kontor i Tusla två dagar innan valet:
”Bara för att vi inte skjuter på varandra längre så betyder det inte att det inte är krig.”
Hen berättar också att Tusla är en mer progressiv stad i jämförelse med andra städer i landet. I Tusla bjuds exempelvis HBTQ-rörelsen in att tycka till om lagförslag och där etnicitet vanligtvis inte spelar någon roll i vardagen när man träffar folk. Men på sistone har hen för första gången i Tuzla blivit frågad om sitt efternamn, som ett sätt förstå hens etnicitet. Vi får även höra om de dyra säkerhetsåtgärder som krävs för att kunna genomföra en Prideparad på ett säkert sätt.
Hen berättar att om inte de progressiva krafterna vinner valet och det finns chans för en förändring i landet så kommer hen på allvar överväga att lämna landet. En annan aktivist har redan planer på att resa utomlands där hon har sin familj. Det är uppenbart att Bosnien-Hercegovina tappar kompetenta ungdomar och unga vuxna för att politiska reformer och framsteg uteblir. Valet idag kommer avgöra om den negativa utvecklingen fortsätter.
Valdeltagandet i Bosnien-Hercegovina är lågt, endast 54% i förra valet. Utöver den politiska krisen så plågas även landet av hög korruption som underminerar tilltron till politiken samt en tredelad statsapparat som försvårar genomförandet av politiska reformer. Tittar man på valaffischerna fick det inte heller något särskilt som lockar till engagemang. Inga större budskap kan urskönjas och det är endast porträttbilder man ser på de olika partiernas kandidater. Kostym, blusar och skjortor mot enkelfärgade bakgrunder. Det socialdemokratiska partiet har en slogan som på engelska kan översättas till “Break of dawn”, eller på svenska “gryning”. Efter mörkret kommer gryningen sägs det, men hur exakt tänker det socialdemokratiska partiet i Bosnien-Hercegovina att man ska nå dit?
Men två av aktivisterna vi träffar på Agora Center är ändå positiva. Så länge unga stannar kvar i Bosnien & Hercegovina och engagerar sig i civilsamhället så finns möjlighet till en positiv utveckling menar dem. Enligt en Ipsos mätning från mitten av september leder den socialdemokratiska kandidaten för den bosniakiska platsen i det tredelade presidentskapet, Denis Bećirović, över den konservative Bakir Izetbegović. Kanske kommer gryningen till Bosnien ändå.
Sofia Hvittfeldt
Redaktör för tidskriften Libertas
