Feministiskt initiativ bildades i april 2005 och är idag ett välkänt parti för de allra flesta. Men vad vill FI? Och vad vill vi socialdemokrater egentligen åstadkomma när vi talar om feminism och jämställdhet? I fem punkter diskuterar FI:s talesperson Carl Emanuelsson på några av partiets viktigaste prioriteringar. 

Feministiskt initiativ tar sin ideologiska utgångspunkt i just feminismen och den maktanalys som blottar den strukturella diskriminering som sker utifrån kön, etnicitet, sexualitet, klass och funktion. Vi är ett parti med en bred politik i ett politiskt landskap där de feministiska frågorna alldeles för sällan får vara en del av de dagliga politiska diskussionerna och besluten. Den feministiska analysen måste få vara en del i alla politikområden för att garantera jämställda beslut utan dolda maktstrukturer. Här är fem feministiska reformer vi gärna lyfter fram inom olika politikområden.

Jämställda löner

Kvinnors arbete värderas fortfarande lägre än mäns. Kvinnor tjänar i genomsnitt 4 700 kronor mindre i månaden än män på en heltidstjänst. Vi vill inrätta en jämställdhetsfond för att finansiera höjda löner i kvinnodominerade arbeten och sektorer. En höjning av arbetsgivaravgiften med en halv procentenhet – en jämställdhetsavgift – läggs på alla arbetsgivare. Samtidigt bidrar staten med samma summa, 4 miljarder kronor. Pengarna fördelas ut till arbetsgivare som höjer lönerna i kvinnodominerade yrken.

Individualiserad föräldraförsäkring

Idag behöver många kvinnor med små barn gå ner i arbetstid för att få vardagen att gå ihop. Samtidigt jobbar småbarnspappor fler timmar än någon annan grupp. Genom att individualisera föräldraförsäkringen tar vi ett steg bort från idén om föräldraskap som något knutet enbart till kvinnor. Det ger en rättvisare arbetsfördelning av såväl lönearbete som obetalt arbete i hemmet. Föräldraförsäkringen måste också anpassas till såväl ombildade familjer och regnbågsfamiljer som till ensamstående föräldrar.

Arbetstidsförkortning

40-timmarsveckan förutsätter att många kvinnor jobbar deltid för att ta hand om hem, barn och gamla. En daglig arbetstidsförkortning för alla omfördelar så att stressen minskar, samtidigt som det blir lättare att kombinera yrkesarbete med föräldraskap, fritid och samhällsengagemang. Sammantaget får vi då kraft att arbeta fler timmar under livet, inte färre. Staten behöver investera resurser och ta initiativ till en dialog med arbetsmarknadens parter, med målet kortare arbetsdagar.

En solidarisk asylpolitik

Så länge världen präglas av våld och orättvisor kommer det att finnas människor som lämnar sina hemländer för att söka skydd och ett värdigare liv i ett annat land. Det bör vara varje människas rättighet. Tills detta krav uppfyllts måste migrationspolitiken uppfylla internationella konventioner. I Sverige lever idag tiotusentals personer som papperslösa, utan grundläggande rättigheter, bland annat till följd av en rättsosäker asylprocess. De bör få uppehållstillstånd.

Ett nej är ett nej

Vi är trötta på att rättsväsendet om och om igen skuldbelägger kvinnor som anmäler våldtäkter. Det är dags att domstolarna utgår från att män förstår vad ordet Nej betyder. Lagen ska ändras så att brist på samtycke blir grunden för definitionen av våldtäkt. Därmed kan åklagare och advokater i våldtäktsmål ställa frågan: När och hur fick du samtycke till sex?

/Carl Emanuelsson, talesperson Feministiskt Initiativ