Hur ska vi skapa en socialistisk värld? Går det att ha socialism i bara ett land? Dessa eviga frågor har förbundsstyrelsens Håkan Bernhardsson funderat kring och leverera tre förslag för internationell socialism.
Sovjetunionen hade länge ingen nationalsång. I praktiken användes i stället Internationalen fram till Stalins tid vid makten. Införandet av en nationalsång markerar övergången från Lenins internationalism och tanken på en världsomspännande revolution till principen om socialism i ett land, som bolsjevikpartiet gick över till.
Folkhemmet, ett begrepp som myntades vid Per Albin Hanssons tid som partiordförande, syftade till att alla medborgare i Sverige skulle åtnjuta jämlika förutsättningar och en grundläggande trygghet. Folkhemmet var ett begrepp som lånades av konservatismen och markerar också ett skifte från den internationella socialismen till välfärd som en angelägenhet för Sveriges medborgare.
Utan att i övrigt dra några paralleller mellan Josef Stalin och Per Albin Hansson, och utan att överdriva betydelsen av de enskilda personer för historiens utveckling (Stalin personifierade snarare hela bolsjevismen, och Per Albin Hansson var en produkt av arbetarrörelsen) kan vi slå fast att både Sovjetunionen och Sverige lämnade den socialistiska internationalismen till förmån för socialism i ett land.
Socialismen i ett land och uppbrottet med internationalismen är en historisk parantes. Proletärer i alla länder, förenen eder! Fram till första världskriget trodde knappast någon socialist att en internationellt enad arbetarklass skulle gå i krig mot varandra. I dag är krig inget överhängande hot, och de tekniska förutsättningarna för att skapa en kosmopolitisk vänsteridentitet är oerhört mycket bättre än i början av 1900-talet.
Sveriges fantastiska utveckling under större delen av 1900-talet, och bakgrunden till att den keynesianska politiken tjänat oss väl är att vi stängde in oss och berikade oss på andra länders bekostnad. Först och främst skulle Sveriges befolkning leva ett rikt och meningsfullt liv. I andra hand kunde en procent av BNP gå till utvecklingsbistånd när ekonomin tillät.
En återgång till socialism i ett land och keynesiansk politik vore inte praktiskt möjlig i dag. Kapitalismens globalisering har skett i rasande fart, och kapital förflyttas över våra gränser i en takt som gör att omfattande nationella offentliga investeringar efter hand lämnar landet. Möjligtvis går tanken om socialism i ett land i vissa avseenden att anpassa till vår samtid, men är det ens önskvärt? Varför ska någon som råkat födas i Sverige ha rätt till ett bättre och mer meningsfullt liv än någon som råkat födas i ett mindre rikt land?
Varför är socialistisk internationalism ett betydelsefullt begrepp i dag? Eftersom merparten av alla socialdemokratiska tänkare verkar tro sig stå vid ett vägskäl där de enda möjliga vägarna fram är en återgång till socialism i ett land genom keynesiansk ekonomisk politik, eller att på blairsk manér införliva nyliberala tendenser i socialdemokratin.
Föreställningen att socialdemokratin, eller kanske till och med hela vänstern, kört fast idépolitiskt i ett vägval mellan socialism i ett land och nyliberalism är dock en enorm villfarelse förbehållen defaitister eller personer med dålig fantasi. Det finns inte enbart två dåliga vägar att välja mellan, det finns kanske inte ens ett vägskäl. Snarare behöver vi bryta ny mark på väg mot målet.
Hur ska vi arbeta för ett internationellt, socialistiskt samhälle? Listan på reformer kan göras lång, men här följer ett par:
1. En global, progressiv förmögenhetsskatt. Att rulla tillbaka globaliseringen är knappast möjligt, och i många bemärkelser inte ens önskvärt. Tillsätt militära interventioner mot skatteparadis om så behövs – de har ändå inget försvar. Ta från de rika och ge åt de fattiga. Använd inkomsterna till att utveckla alla delar av världen efter behov.
2. Ett socialistiskt, federalt Europa till att börja med. Sätt människan och demokratin framför kapitalet. Ett halvjämlikt Europa är betydligt bättre än ett jämlikt Sverige och en i övrigt ojämlik kontinent. När Europa enats står hela världen på tur. Människans kamp mot kapitalet får aldrig stanna vid en nationell angelägenhet. Ett enat folk kommer aldrig besegras.
3. Ett bättre socialdemokratiskt internationellt idéutbyte, på engelska. Nyliberalerna skördar framgångar med sitt engelska arbetsspråk. Figurer som Corbyn och Sanders, som kommer från engelskspråkiga länder, kan knappast betraktas som den internationella socialdemokratins avantgarde, vilket snarare är inlåst bakom språkbarriärer i andra länder.
Stalin och Per Albin kunde bedriva socialism i ett land eftersom världen var sluten och eftersom de satte sin egna befolkning först. I dag måste vi snarare möta kapitalets globalisering med en socialistisk internationalism.
Håkan Bernhardsson
S-studenters förbundsstyrelse
åsikterna är mina egna
