Rättssäkerheten är en av de största grundpelarna i demokratin. Vi ska stå lika inför domarklubban oavsett härkomst, kön eller tjocklek på plånboken. Men om vi råkar vara kändisar då? Och/eller har har petat maktkolossen USA i ögat genom att offentliggöra hemliga dokument? SVT tycks mumla att då kan man väl få slippa undan.
För ett tag sen sände SVT ett avsnitt av Uppdrag Granskning om Julian Assange. Uppdrag Granskning som gett oss avslöjanden om barn vars förskola gav dem knäckebröd till frukost, lunch och middag. De talade om för oss hur Telia Sonera gjorde affärer med diktaturer och mycket, mycket mer. Med sin trovärdiga public service-anda litar de flesta på vad de säger. Välgrundad och välformulerad journalistik som kan få de allra största företag att skälva. Men härom veckan när de gick Julian Assanges ärenden blev jag svårt åksjuk av att höra vad de hade att komma med. På sina femtio minuter lyckas de ifrågasätta hela utformningen av Sveriges rättssäkerhet.
Hur går det till när public service havererar så komplett? Jo, bland annat ger de Julian Assange största delen av talartiden och återger allt han gjort som volontär och redaktör för sidan WikiLeaks. Vilka stordåd! De bygger sedan bilden Assange vill förmedla av sin egen situation. Hur CIA skickat folk till Island som försökt övertala rättssystemet där att hjälpa till i deras utredning medelst tveksamma metoder. De avhandlar också frågan om åklagaren Marianne Nys kompetens, när hon inte fixat ett förhör på sex år på Ecuadors ambassad i London. I slutet låter man Julian Assange säga upprepade gånger att Marianne Ny är en “awful person”.
Marianne Ny återger om och om igen skälen för att det tagit så lång tid. Hon vill inte särbehandla Julian Assange, för vi ska alla stå lika inför lagen. Anledningen till att Ny inte skickat ner förhörsledare till London är att hon inte vill äventyra kvalitén på förhören – vilket även det skulle äventyra rättssäkerheten. Visst befinner sig Julian Assange i en prekär situation, men det är inte på grund av våldtäktsanklagelserna, utan av en helt annan anledning som inte är relevant för den han eventuellt våldtagit.
Femtio minuter går också utan att Uppdrag Granskning ägnar ett ord åt de kvinnor som står bakom anklagelserna, varav den ena preskriberad, om våldtäkt respektive sexuellt ofredande. Hur mår de efter sex år utan åtal? Sex år av ständigt ifrågasättande av sin trovärdighet från världens alla håll och kanter. Är de anlitade av CIA för att sätta dit Julian Assange? Kvinnor ljuger ibland om att de blivit våldtagna, det vet alla, inte sant?
Handläggningstiderna för anmälda våldtäkter (dvs de 5% av dessa mål som faktiskt kommer längre än en anmälan) är liksom andra brott inte kända för att vara föredömligt korta. Oerhört märkligt att det faktumet intresserar allmänheten och media när det drabbar en man.
Liksom alla andra är Julian Assange oskyldig tills motsatsen bevisats. Men att ge en så ensidig bild av fallet Assange är inte rättvisande. Det kan rimligtvis inte vara Sveriges rättssystem som är skyldigt till att Julian Assange har blivit anklagad för våldtäkt. Inte heller är det Marianne Nys fel. Det är heller inte Sverige som kommer låsa in Assange för att han läckt konfidentiella dokument, tvärtom. Wikileaks flyttade sina servrar till Sverige på grund av våra starka tryckfrihetslagar. Samma rättssystem som Julian Assange tyckte så mycket om är det som ska försvara kvinnors rätt till sina egna kroppar. Men där går gränsen mellan “awful system” och “nice system” för Julian.
Det ska bli spännande att se vad Uppdrag Granskning har att säga om det visar sig att Julian Assange har begått en våldtäkt. Kanske kommer de att förkasta domen.
Klara Larsson
Libertas redaktion
Bild: Sveriges Television
