Idag lördagen den sjunde mars kommer aktionen ”Stoppa matchen” äga rum i min hemstad Malmö. Som vi alla vet handlar det om en Davis Cup-match där Sverige ska möta Israel och med anledning av kriget i Gaza i januari så vill nu olika politiska, religiösa och etniska grupperingar stoppa detta. Jag är personligen inte någon stor anhängare av idrottsbojkotter generellt sätt eftersom det brukar bli väldigt selektivt och brukar mest vara en bricka i det stormaktspolitiska spelet som t.ex. OS-bojkotterna 1980 och 1984 vid OS i Moskva respektive Los Angeles.
Men jag vill egentligen inte lägga någon värdering i själva matchens vara eller icke vara, heller inte den pågående konflikten som pågår nere i Mellanöstern. Vad jag blir bekymrad över och vad som skrämmer mig är de antisemitiska undertoner som kommit fram i samband med detta och den svenska vänsterns undfallenhet gentemot detta. Det verkar som de människor och framförallt barn som dött nere i Gaza rättfärdigar de hotelser och trakasserier som judar i Sverige och speciellt i Malmö får utstå. I alla fall går argumentationen så när olika personer som är pro-Palestina uttalar sig. Till att börja med är att räkna lik ett oerhört osmakligt och banalt sätt att mäta lidande på. Detta säger inte jag för att förringa de dödsoffer som kriget kostat på Palestinas sida snarare tvärtom, jag tycker argumentet i sig förminskar och reducerar det enskilda tragiska ödet till en siffra för en fortsatt våldsspiral. Varje liv som tas på den ena eller andra sidan i denna som vilken väpnad konflikt som helst är en tragedi och en kränkning av människovärdet och livet i sig. Därför är det lika osmakligt när Israel räknar sina döda i de terrorattacker som Hamas genomfört i landet och på detta sätt rättfärdigar sitt våld gentemot Palestinska områden.
Jag respekterar både sorgen och bitterheten som finns på båda sidor av denna konflikt. Men den måste kunna rymmas inom det demokratiska samhälle som Sverige ämnar vara. Båda sidor har rätt att uttrycka sitt stöd och sympatiyttringar till sina hemländer. Detta har de pro-palestinska sympatisörerna fått göra ostört medans de som sympatiserar med Israels sak och i första hand judar upprepade gånger fått ta emot hotelser, blivit trakasserade vid sina manifestationer och blivit förföljda. Detta måste hela det politiska etablissemanget i Sverige reagera starkt emot och försvara båda sidors rätt att verkar på gator och torg. Även de vanligt så goda anti-rasisterna på vänsterkanten. Ja, man håller rent mot höger men håller man rent mot vänster och de radikala grupper som stödjer Hamas? Vi får faktiskt inte glömma att Hamas mål fortfarande är att avskaffa staten Israel och att en av deras främsta allierade är Iran med deras president Mahmoud Ahmadinejad, en man som både förnekar förintelsen och Israels rätt att existera. Detta är i alla fall krafter som jag som god demokrat och anti-rasist inte skulle vilja gå hand i hand med. Så ja kritisera, demonstrera, agera för Palestina, men låt er inte luras ner i antisemitismens djupa brunn! Rasism och intolerans får aldrig tolereras ifrån något håll Just nu står det i alla fall 1 – 0 i set till intoleransen i Sverige!
Petter Cedergren redaktionsmedlem Libertas
