Jag har i skrivande stund blivit bemött av ett antal personer på läkartidningens webbplats efter att ha påpekat att högerpolitik och läkaretik är svårt att kombinera av anledningar som den här och den här. Dels har vår ordförande Eva Nilsson-Bågenholm skrivet en replik och dels har ett antal medlemmar i förbundet framfört avvikande åsikter. Eftersom det berör politik och etik tänker jag att det kan passa här också och för den som vill se hur läkare resonerar om sin hederskod kan det vara intressant läsning. Det gläder mig att de tagit sig tid att replikera och jag försökte strukturerat bemöta de argument som framfördes. De flesta kan nog också vara invändningar man stöter på när man diskuterar med folk som gömmer sig bakom en förment opolitisk fasad. De kursiverade översta meningarna i varje stycke är citat från Eva Nilsson-Bågenholm, ordförande läkarförbundet, Gerhard Kjellén överläkare och docent, Kalmar och Kalle Post, AT-läkare, Stockholm i nämnd ordning. Jag ber om ursäkt för att formen är lite stolpig, eventuellt en odiagnosticerad yrkesskada.

Svar till Eva Nilsson-Bågenholm: “Jesper Alex-Petersen argumenterar utifrån ett partiideologiskt ställningstagande”

Nej, jag är socialdemokrat men jag argumenterar utifrån läkaretiken: ”Medicinare och deras yrkesföreningar har en etisk plikt och ett professionellt ansvar att alltid agera i deras patienters intresse och att integrera detta ansvar med en bredare omsorg om folkets hälsa samt att involvera sig i att förbättra denna” ( kap 3 sid 74, min översättning) Detta är den etiska kod förbundet hänvisar till på sin egen hemsida! När vi har vetenskapliga belägg för att låg inkomst ger sämre hälsa har vi inget annat val än att motsätta oss politik som leder till mindre omfördelning av resurser i samhället. Med tanke på att man sänkt A-kassan och minskat sjukersättningen förstår vem som helst att de med låga inkomster i samhället fått det ännu sämre.

“Alex-Petersen hävdar att Läkarförbundets obundenhet är djupt problematisk.”

Ja, jag förespråkar inte någonstans en partianslutning vilket många verkar läsa in mellan raderna, men när en aktör som Läkarförbundet med relativt stort inflytande i samhället stillatigande åser politiska förändringar som kan förväntas leda till sämre hälsa för befolkningen är det medlöperi. När vi dessutom aktivt driver på privatiseringen som är kostnadsdrivande och minskar tillgängligheten för de med störst behov bryter vi mot punkt 17 i vår egen etiska manual: ”Läkaren ska aldrig medverka till att bereda enskilda patienter eller patientgrupper otillbörlig ekonomisk, prioriteringsmässig eller annan fördel”. Hur många läkare är det per invånare i de rikare delarna av Stockholm? Konsultera gärna Dahlgren G. Vård på lika villkor – drivkrafter och motkrafter.

“valet till de olika demokratiska församlingarna handlar om att rösta efter sin personliga, politiska övertygelse oavsett om man i sin profession är läkare, lärare, polis, skomakare”

och det där med läkaretiken är mest på skoj eller?

“Som läkarnas förbund tar vi naturligtvis, implicit, också ställning för patienternas bästa i varje enskild fråga”

Om du inte var så upptagen med att avfärda min kritik som partipolitisk utan istället läser vad jag skriver ser du att jag ställer mig ytterst tveksam till om vi faktiskt gör det. Hela mitt resonemang handlar om att detta mest verkar vara en pose. Jag skrev själv: ”När regeringen och vissa av våra medlemmar driver en hälsovådlig politik har vi skyldighet att reagera. Alternativet är att vara öppna med att läkaretiken inte betyder något så fort det blir komplicerat”.

Svar till Gerhard Kjellén:”artikel är hämtad från en känd socialdemokrats blogg!”

Statistiken är från SCB, däremot uppmärksammade jag den på Marika Lindgren-Åsbrinks blogg varför hon nämns. Besök den gärna igen. Hon är mycket noga med källhänvisningar och har du några frågor svarar hon nog mer än gärna på dem. http://storstad.wordpress.com

“Låg lön kan eventuellt vara förknippat med sämre hälsa, men det är inte säkert att låg lön är orsak till sämre hälsa!”

Var snäll och läs nedanstående stycke. Fullständig referens hittar du i min ursprungliga artikel, där jag också säger just det här. ”evidence has converged around the general conclusion that socioeconomic disadvantage precedes poorer health. […] This does not exclude reverse causation—poor health does affect earnings—but it is not the primary mechanism behind the association between income and health. (Lynch 2004 sid 9-10)

”Med andra ögon visar figuren att ingångslöner har sjunkit och specialistlönerna ökat. Och det är en utmärkt utveckling i min värld”.

Jag förstår inte vad du menar med specialistlöner. Diagrammet visar hela befolkningen och inkomsterna har minskat för de 20% som har det sämst i samhället. Som du ser i citatet ovan är det förenat med sämre hälsa och jag vill än en gång påminna om läkaretiken: (Ethic Manual WMA)

“Tror förresten JA-P att samma människor står kvar i den lägsta lönepercentilen år ut och år in?” Känns begreppet långtidsarbetslöshet igen?

“JA-P jämfört livslängd i olika inkomstgrupper, dock saknas här en referens”

Ursäkta, Socialstyrelsen föll bort, fullständig källa är Socialstyrelsens Folkhälsorapport s 19-20

“Socialdemokraterna har suttit vid makten i 61 av de senaste 74 åren”

Grova generaliseringar om att Socialdemokraterna är orsaken till allt i Sverige är tveksamma som argument, men om man accepterar dem är det bara att titta på sidan 18 i Folkhälsorapporten 2009 från Socialstyrelsen. Sverige har en väldigt hög medellivslängd. Det är inte på något sätt förenligt med Läkaretiken att vilja ändra på det.

“JA-P förnekar de resursgenererande skillnaderna”

Vilka källor har du för att stora skillnader (mätt som exempelvis hög GINI) är resursgenererande? I socialdemokratiska studentförbundets 10-talsprogram hittar du på sidan 25 ett diagram som visar OECD-ländernas tillväxt och lönespridningen. Behöver jag säga att inget samband kan utläsas? Givetvis säger du då att jag citerar väl valde källor varför jag ber dig läsa ”The nordic model, embracing globalization and sharing risks” av Torben M. Andersen et. al. 2007. Där konstateras att höga skatter kan dämpa tillväxten, men om de används bra kan de påverka strukturomvandlingen positivt, öka acceptansen för fri handel, öka tilliten i samhället och säkra institutionernas funktion vilket verkar kompensatoriskt. Se också Andreas Bergh ”Hur blev Sverige rikt och jämlikt?” i tidskriften ekonomisk debatt nr 5 2008 som förklarar att jämlikhet inte måste innebära sämre tillväxt.

Svar till Kalle Post:

“Socialdemokratiska landsting privatiserar primärvården i samma utsträckning som “blåa” så där är skillnaden väl inte stor.”

Jag håller med och anser att vi inom läkarförbundet borde kritisera Socialdemokraterna hårt för detta. Läs Dahlgren G. Vård på lika villkor – drivkrafter och motkrafter och säg mig hur du kan applådera privatisering. Klyftorna har också ökat i princip konstant sedan ca 1980 (Fransson 2009) vilket också är ytterst tvivelaktigt. Även detta borde läkarförbundet kritisera om vi ska ta läkaretiken på allvar.

“den socialdemokratiska historien där man i realiteten ökat arbetslösheten”

?! Sverige hade en väldigt låg arbetslöshet fram till 80-talet. Därefter övergav man full sysselsättning som uttalat mål och prioriterade inflationsbekämpning vilket man förstås kan vara kritisk till, men det är i så fall en kritik från vänster. Här är jag lite osäker på hur man ser på utvecklingen av arbetslösheten. Är det någon som vet hur man resonerar om utvecklingen?

“Om resultatet av den [socialdemokratiska] politiken blir havererade offentliga finanser, hur går det då med folkhälsan?”

Jag orkar inte leta upp någon referens, men siffran 100 miljarder brukar nämnas när man diskuterar Alliansens skattesänkningar. Nedan finner du ett par utdrag ur Ekonomistyrningsverkets rapporter för hur Sveriges finanser såg ut året innan förra valet och i fjol. Bilden är förstås mycket mer komplicerad men dina farhågor angående Socialdemokraterna verkar vara ogrundade, hur du ställer dig till Alliansens hantering av ekonomin vore förstås intressant att veta.

”Statsbudgetens saldo 2009 blev ett underskott på 176 137 miljoner kronor. I den ursprungliga statsbudgeten beräknades ett överskott på 57 937. Saldot blev således 234 074 miljoner kronor sämre än beräknat”. (Statsbudgetens utfall 2009, Ekonomistyrningsverket) -176 miljarder!

”Budgetsaldot för 2005 var positivt och uppgick till 14 miljarder kronor, vilket publicerats tidigare. I statsbudgeten beräknades saldot till – 38,4 miljarder kronor. Utfallet blev således drygt 52 miljarder bättre än beräknat. (ESV)

Budgetsaldot uppgick 2006 till 18373 miljoner kronor”. (Statsbudgetens utfall 2006, Ekonomistyrningsverket)

Se också: http://www.sydsvenskan.se/sverige/article639071/Sverige-inte-bast-pa-finansbalans.html

För er som orkat läsa ända hit vill jag bra rikta ett tack och hoppas att min argumentation blivit tydligare.

Med vänliga hälsningar

/Jesper Alex-Petersen, läkarstudent T11 Malmö/Lund samt Libertas redaktion