Idag, på internationella kvinnodagen, uppmärksammas inte bara den kamp som pågår i vårt egna land utan även den kamp som förs för kvinnors rättigheter runtom i världen. I Burma använder regimen våldtäckt som systematisk krigsföring mot etniska minoriteter. Detta måste få ett slut!

Under den senaste tiden har tycks media hamnat i ett tillstånd där en okritisk bild av situationen i Burma har fått verka. De flesta ”rapporteringar” från media tyder på att läget har stabiliserats avsevärt och att regimen har verkliga intentioner att börja ett demokratiskt bygge. Men samtidigt som DN och SvD prisar Aung San Sui Kyis deltagande i det kommande fyllnadsvalet och regimens frigivning av politiska fångar så utsätts de etniska minoriteterna i landets gränsområden fortfarande för allvarliga övergrepp. En del av militärens taktik går ut på att är använda sig av systematiska våldtäkter i sin krigsföring. Dessa övergrepp är något som svensk media glömmer i sin rapportering om ”förändringarnas Burma”.

Idag har Info Burmaine och Svenska Burmakommittén publicerat rapporten The use of rape as a weapon in Burma’s etnic areas (http://www.burmakommitten.org/?page_id=2048) där regimens övergrepp i form av systematiska våldtäkter beskrivs. Rapporten hänvisar till Kachin Women’s Association Thailand (KWAT) som uppger att 44 kvinnor, varav vissa bara var barn, våldtogs av regeringsstyrkor Kachinprovinsen och i de norra delarna av Shanprovinsen mellan juni och september i fjol. Många av dem utsattes för gruppvåldtäkter som i vissa fall resulterade i att den utsatta kvinnan avled. Enligt samlade siffror så har 1859 kvinnor våldtagit av regimens styrkor sedan mitten på nittiotalet.

Det som redogörs är endast ett axplock av det våld som kvinnor från de etniska minoriteterna utsätts av regimens styrkor. För övergreppen ska upphöra och att regimen ska ställas till svars för sina övergepp mot sin egen befolkning så måste omvärlden reagera. Ett krav som på senare tid verkar ha tonats ned är kravet på att en FN-ledd utredning (Commission of Inquiry)ska avgöra ifall regimen har begått krigsbrott och brott mot mänskliga rättigheter i Burma. Burmautskottet anser fortfarande att en sådan utredning är nödvändig för att ställa regimen till svars och ge Burmas befolkning upprättelse. Det är med stor sorg som vi kan se att Sveriges regering inte ännu har ställts sig bakom en sådan utredning. Regeringen måste nu ta bladet från munnen och agera. Så länge det pågår systematiska våldtäckter mot kvinnor är det ett skäl i sig för att fortsätta hålla uppe pressen mot regimen.

Maria Brehmer
Medlem i SHS och S-studenters Burmautskott