För 151 år sedan avskaffades slaveriet i de amerikanska Förenta staterna. Efter år av blodigt inbördeskrig, som härrörde ur konflikten om huruvida man skulle få lov att äga afroamerikaner likt boskap, så fick det ett fredligt slut. Tur nog vann de abolitionspositiva staterna i norr under ledarskapet av president Abraham Lincoln och i effekt lyckades man avskaffa slaveriet och rätten till att äga andra människor. De revolutionära och frihetliga ådror som finns i detta lands kulturella vävnad vann ytterligare en seger mot mörka krafter och det satte ett prejudikat för hur vi ser på människan och hennes rättigheter till denna dag.

Four score and seven years ago our fathers brought forth on this continent, a new nation, conceived in Liberty, and dedicated to the proposition that all men are created equal.”

– Abraham Lincoln under Gettysburgtalet

Människans frihet är någonting som vi idag tar för givet i vårt samhälle – Thomas Paines omstörtande idéer om mänskliga rättigheter ekar än idag i de politiska korridorerna. Grundprincipen att människor som inträder på denna jord gör så fria från ärvd träldom och livegenskap är fundamentet för demokratiskt likavärde. Dessa dygder är onekligen vackra och avgörande framgångar i arbetet för att säkra tryggheten för den utsatta människan och rätten till självbestämmande för miljoner av människor som annars skulle ha varit bestulna på det.

Men människans fulla frihet är ännu inte nådd, otaliga människor lider och trälar till denna dag under andra former av ofrihet. Alla utom få slavar under det internationella lönearbetet. Måhända är vardagsjobbet och kneget inte lika allvarligt eller våldsamt som det traditionella slaveriet – men likväl har det en likartad natur. Miljontals människor knogar och gnor för blotta brödsmulor att smutta på vid dagens slut, medan en liten skara av privilegierade lever på deras arbete.

Världens arbetande massor rånas varje dag på värdet av sitt arbete och tvingas trots sitt slit att sova i fattigskrån medan vissa vältrar sig i lyx. De arbetar timmar i sträck under förfärande villkor i den avlägsna men ändå frestande förhoppningen om att en dag bli ekonomiskt självständiga och kunna överleva dagen utan tvånget att förstöra sin kropp under tyngden av Sisyfos sten; de trötta, de fattiga, de hopkrupna massorna längtar efter att få andas fritt.

”Om målet med samhällsutvecklingen skulle vara att vi alla skulle arbeta maximalt vore vi sinnessjuka. Målet är att frigöra människan till att skapa maximalt. Dansa. Måla. Sjunga. Ja, vad ni vill. Frihet”

– Ernst Wigfors

Mycket återstår av det revolutionära arbetet som en gång började i de förenta staterna med målet om självbestämmanderätt, likvärdighet och frihet. Vi måste vara bålverket, ljuset i den mörka natten, som leder detta arbetet framåt. För varje människas frihet och rätt att leva utan tvång. Vi avskaffade slaveriet och dess våldsamheter; det är dags att vi påbörjar arbetet för att avsluta den slutgiltiga formen av tvingande.

Sebastian Nilsson Qvist
Libertas redaktion