Rosa Luxemburg – Ett fruset ögonblick av möjligheter

Rosa Luxemburg

 

Vem var egentligen Rosa Luxemburg? 2016 var nog i litterär mening Rosa Luxemburgs år. I boken Drömmen om det röda presterar Nina Björk en fantastisk biografi över en av den socialistiska arbetarrörelsens absolut största hjältar, och kanske också den minst erkända. Luxemburg mördades av paramilitära frikårer sanktionerade av den socialdemokratiska regeringen i Tyskland 1919 och är kanske just så som Björk beskriver, den radikala vänsterns stora förebild: en internationalist och revolutionär som högt aktade demokratin och dess ofrånkomliga politiska, ekonomiska och sociala beståndsdelar. Rosa Luxemburg var den revolutionära socialdemokraten som kritiserade Lenins diktatur men också socialdemokratiskt förvaltad kapitalism.

 

Genom enkla kopplingar förstår vi också varför Luxemburg är relevant idag. Genom socialdemokratins brott med de revolutionära målen som en gång konstituerade hela rörelsen har vi satt oss i en rävsax där förvaltandet av det kapitalistiska systemet inte kan kombineras med våra internationalistiska ambitioner. När Stefan Löfvén, ordförande för Sveriges socialdemokratiska arbetareparti, och Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande för Landsorganisationen i Sverige, pratar om svenska jobb och “svenska arbetares konkurrenskraft” tangerar det något Luxemburg redan på sin tid såg hade utvecklat sig i arbetarrörelsen, när hon insåg hur Tysklands socialdemokratiska parti (SPD) redan då urartade i ett försvar av just tyska arbetares villkor gentemot andra arbetares villkor. Detta gick på tvärs mot hennes oböjliga internationalism, liksom SPD:s stöd till första världskriget.

 

Samtidigt som hennes oerhörda tilltro till massan och skarpa kritik mot försöken att “införa socialism uppifrån” tidigt gjorde att hon kritiserade Vladimir Lenins metoder för att införa socialism. Någonstans däremellan, mellan Bernsteins revisionism och Lenins demokratiska centralism, finner man en ursprunglig socialdemokrati med en stark tro på massan och organisationens kraft att förändra samhället, samtidigt som man inte ruckar på de självklara målen om frihet, solidaritet och jämlikhet. För den som vill läsa mer om Rosa Luxemburg passar Nina Björks Drömmen om det röda utmärkt.

 

Under 2016 släpptes också serieboken Röda Rosa av Kate Evans på Tankekraft förlag. Ett smart grepp att sprida berättelsen om Rosa Luxemburg även för oss med dålig läsdisciplin och kass koncentrationsförmåga. En fängslande berättelse om en Rosa som trots hårda kvinnoideal under det sena 1800-talet hittar fram till den radikala rörelse som snart ska förvandla ett helt Europa och senare en hel värld. Rosa Luxemburg, hennes historia och hennes tankar är relevanta men också otroligt viktiga idag. Vart är vår rörelse på väg? Vad vill vi? Varför finns vi och vad är vårt egenvärde? För att förstå socialdemokratin och arbetarrörelsen måste den också sättas i ett perspektiv. Rosa Luxemburg ger en ideologiskt svältfödd rörelse just det.

 

 

Alexander Petersson

 

Libertas redaktion

Share

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *