Reva står för Rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete. Ordet effektivt har ofta en positiv klang i vårt alltmer resultatorienterade samhälle men när metodens verkliga funktion uppdagas så övergår snabbt denna känsla till ett obehag. Reva går i korthet ut på att effektivisare utvisandet av de cirka 7000 personer som just nu håller sig gömda på olika platser i Sverige och är av polisen prioriterade för utvisning. Det är ett resultat av regeringens samarbete med miljöpartiet när det gäller migrations- och flyktingpolitik.
Förra året startade projektet på prov i Skåne och antalet utvisade ökade snabbt med 25 %. Reva ansågs vara en succé och utvidgades i år till hela landet. Fler gömda utvisas och i statistiken ser det hela bra ut för polisen men den senaste tidens debatt har allt tydligare visat vad Reva i praktiken innebär för människor. I Stockholms tunnelbana jagas människor med ”utländskt utseende” och här i Malmö ökar antalet patruller och allt fler kontrolleras. I Aftonbladet beskrivs hur nio av tio kontrollerade hade sina papper i ordning och alltså utan anledning misstänkliggjorts mitt på stan inför människor som med dömande blickar går förbi. Ovärdigare behandling av sina medmänniskor får man leta efter.
I en situation när främlingsfientligheten når skrämmande nya nivåer inom opinionen och många svenska medborgare med rätta känner sig ständigt utpekade på grund av sitt ursprung eller utseende så skickar en sådan här polisinsats mycket märkliga signaler. Signaler om att förutfattade meningar baserade på någons hudfärg, etnicitet eller språk är helt okej och till och med inom lagens ramar är något som borde få var tänkande individ att rygga tillbaka.
Enligt nationella såväl som internationella undersökningar är asylsökande ofta under svår psykisk press inför sin situation i såväl hemlandet som för den nya okända situationen i Sverige. Språksvårigheter och osäkerheten vid ankomsten till ett nytt land fördjupas ytterligare när du tvingas gömma dig och aldrig vet om nästa dag innebär en oannonserad poliskontroll när du försöker hoppa på bussen. Känslan av att leva i en polisiär övervakningsstat blir alltmer påtaglig när flera tidningar nu beskriver problemet som att många ”oskyldiga” stoppas i kontroller. Problembeskrivningen skvallrar om att det finns skyldiga och oskyldiga bland de människor som gömmer sig. Den som lever i skräck för att återvända till ett hemland där ingen kan svara på om du kommer överleva morgondagen ska alltså dessutom ses som skyldig, behandlas som en brottsling. Oron över morgondagen och hopplösheten detta skapar leder till hemska konsekvenser. Det EU-finansierade projektet ”Nationella temagruppen asyl” visar i en skriftserie från 2007 att gruppen asylsökande är kraftigt överrepresenterade i självmordsstatistiken. Detta borde inte överraska någon men kan förhoppningsvis fungera som en ögonöppnare för de av oss som bara ser en utvisning som en helt vanlig polisinsats.
Att ha en rättssäker process i Sverige är helt avgörande för vår tilltro till samhället och när vi nu godtyckligt kräver individer på legitimation baserat på utseende går vi i rask takt mot en moralisk gråzon som blir allt dunklare. Vi har ett mellanmänskligt ansvar gentemot alla de som i rädsla för sina liv flyr till Sverige i hopp om ett bättre liv. Ett utvisningsbeslut är en fruktansvärd händelse för en människa och vår förståelse för de som gömmer sig borde få oss alla att reagera mot Reva och den hantering vi utsätter varandra för. I grunden är frågan såväl politisk som moralisk och vi kräver att Reva diskuteras på högsta politiska nivå och att regeringen ser över lagens konsekvenser och reviderar den. För som det ser ut idag, kan det inte få fortsätta!
Magnus Nilsson, ordförande Socialdemokratiska studentförbundet
Daniel Wolski, ordförande Malmö S-studenter
