Redaktören har ordet

Idag gör jag min första dag som redaktör för Libertas. Att väljas till redaktör för tidskriften Libertas är hedrande. Denna tidskrift är platsen där jag utvecklade mitt skrivande, vågade utveckla mina åsikter och stöta och blöta dem med andras.

Det finns inte många platser idag där idéer förutsättningslöst kan utvecklas och debatteras, särskilt inte i arbetarrörelsen. Ska det göras på partikongressen, där schemat är uppgjort på förhand och alla möjliga skiljelinjer kompromissas bort i slutna rum? Ska det ske i arbetarekommunen eller s-föreningen där det allt för ofta finns personer som slår ner på åsikter som utmanar den härskande ordningen?

Eller ska det ske genom en insändare i lokaltidningen, som sedan länge gått ihop med en stor mediekoncern långt härifrån?

Vår rörelse står inför historiska utmaningar. Det har vi gjort förr, men denna gången handlar utmaningarna om själva rörelsens existens. För vi kan säga att januariöverenskommelsen var nödvändig för att hålla högerextremisterna borta från makten. Kanske är det så. Vi kan säga att vi kompromissat förr. Skillnaden är att vi nu förhandlat bort själva kärnan i politiken, som vi gick till val på. Kompromissen med högern är inte en jämlik transaktion utan en fullständig seger för högermajoriteten i riksdagen.

I denna tid väljer rörelsen att istället för att diskutera dessa frågor medlemmar emellan, att sluta sig och lägga locket på. Forumen för fri idédebatt är få och begränsade. Tidskriften Libertas kan med stolthet sälla sig till den krympande skara tryckta tidskrifter på vänsterkanten. Vi måste värna om vår tidskrifts antologier. En artikel på nätet eller en tweet kan så snabbt glömmas bort, men en fysisk produkt kommer finnas kvar i hyllorna. Antologierna kommer vara källor till framtida forskning. Vad tyckte unga socialdemokrater 2019? Vilka idéer stöttes mot varandra då?

Libertas ska också stå som ett verktyg för antikapitalistisk idéutveckling. För vi lever sannerligen i en tid när det är lättare att föreställa sig jordens undergång än kapitalismens. Kapitalismen hotar vår fortsatta existens. Den kan inte längre ge välstånd, den kan inte längre fungera hållbart inom planetens gränser. Därför är det med besvikelse jag kan följa diskussionerna i Sverige.

Samhällsproblemen har individualiserats, likaså lösningarna. En ny individualmoralism har anlagts, där ansvaret för klimatkrisen, arbetsmarknaden, välfärden osv läggs på individen och lösningen alltid är kommersiell. Aktörer och debattörer för kommersiella intressens talan.

Att i det klimatet bedriva en socialistisk tidskrift är en motståndshandling. Det här här vi ska synliggöra de materiella motsättningarna. Det är här vi ska utveckla idéer som kan bli politisk verklighet i framtiden.

Så skriv! Skriv i Libertas! Det behöver inte bli perfekt. Så länge vi kan engagera oss i en respektfull diskussion kommer vi som rörelse bli starkare.


SIMON ANDERSSON

REDAKTÖR

Share

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *