Ekonomen Stefan de Vylder försöker analysera finanskrisen i boken ‘Världens springnota – finanskrisen och vägen framåt’. 

Med avstamp i tidigare kriser närmar vi oss sakta dagens. Den svenska 90-talskrisen, kriserna i Latinamerika under 1980-talet, Mexiko under 1994-95, Argentina och Ryssland några år senare. Listan kan göras lång och även om skillnaderna är många är likheterna fler.

Om dessa kriser kan sägas att de är en oundviklig produkt, en procyklisk konsekvens, av en oreglerad kapitalism. Konjunktursvängningar snarare förstärks än tyglas av enskilda investerare, regeringar och globala institutioner som Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF).

I direkt motsats till Keynes argument för en kontracyklisk politik tycks dagens system kontrolleras av individer och företag som i medgång som motgång vill, och tillåts, profitera på andras tillgångar till dess att bara en utväg kvarstår: att strunta i notan och springa.

Den växande makt som samlats i den finansiella sektorn, menar de Vylder, har skapat ett beroende av finansbolagens kortsiktighet som hotar den politiska demokratin. Ansvarslöshet tycks ha blivit ett institutionaliserat beteende. Girighet likaså.

Efter decennier av avregleringar, ökad internationalisering av nationella finansmarknader och enorma förändringar i teknik och elektronik kan man undra över vilka styrmedel som finns för att kontrollera den ekonomiska utvecklingen på global och nationell nivå.

Sin egen misstro till förändringar på politisk nivå kompenserar de Vylder med en förhoppning om det civila samhällets alltmer aktiva roll med krav på ökad välfärd och regleringar av finansmarknaderna. Om vi ska lyckas skydda och utveckla den välfärd vi byggt upp och förebygga en social katastrof måste demokratin få genomslag globalt, utan att förlora fotfästet hos medborgare i enskilda nationer.

Malin Hansson, SSK

Detta är ett sammandrag av recensionen för webben. Den fullständiga texten återfinns här. Upplagt av Jesper Alex-Petersen, Malmö S-studenter. Andra som bloggar om boken.