Klas-Herman Lundgren skriver på Libertasbloggen om högerpopulismen i Europa. “Högerpopulistiska partier tjänar på när andra partier försöker efterlikna dem för att vinna tillbaka röster – och de har påverkat den politiska retoriken eller lagstiftningen i Österrike, Danmark och Sverige. Det berättade Kristina Boréus när jag lyssnade på henne vid en föreläsning inom Wigforssakademin. Det var en skrämmande och lärorik föreläsning.”
Boréus är professor i statsvetenskap från Stockholms universitet och hon talade under titel “Högerpopulism och diskriminering av invandrare och flyktingar i Sverige, Danmark och Österrike”. Hon
berättade att gemensamma drag hos de högerpopulistiska partierna är att de gärna säger sig stå på folkets sida mot det ”politiska etablissemanget”, att de är ”invandringskritiska”, att de står för etnisk nationalism och att de gärna betonar partiledaren. På senare år har dessutom antiislamiska drag börjat svälla inom dessa.
I forskningslitteraturen finns en hel del förklaringar till deras framgång. De strukturella förklaringarna är att de ofta försöker att locka till sig moderniseringens förlorare. De utnyttjar
gärna kriser (förtroendetapp för politiker, arbetslöshet osv.), invandringsdebatten och redan etablerade etniska konflikter. De kulturella förklaringarna till deras framgång kretsar i sin
tur mestadels kring ländernas typ av nationalism, förhållningssätt till nazitiden och allmänna acceptans för rasism.
Politiska öppningar som förklarar deras framgång är valsystemen, medias stöd och andra partiers politik. Något som gynnar dem är när etablerade partier legitimerar eller uppmärksammar
högerpopulistiska frågor. Boréus berättade bland annat om en studie som visar att Sverigedemokraterna gynnats i kommuner där andra partier är invandringskritiska
I de högerpopulistiska partierna själva finns också förklaringar till deras framgång. Ofta försöker de försöka hålla bilden av sin ideologi borta från den starkaste extremismen, partiorganisationen
brukar vara välfungerande och partiledaren brukar ofta agera karismatiskt utåt och starkt inåt.
Boréus menade att det gick att se att de högerpopulistiska partierna i Österrike och Danmark haft både ett direkt och indirekt inflytande på lagstiftningen och dess implementering. Exkludering
har skett när det gäller rätten att få bo i landet såväl som när det gäller de politiska, sociala och kulturella rättigheterna. Till exempel har Danmark infört begränsningar i anhörig- och
asylinvandringen och dessutom ökat kraven för att få medborgarskap. Det här inskränker förstås de politiska rättigheterna. Hårdare krav för att få permanent uppehållstillstånd har också införts,
vilket i sin tur inskränker rätten att bo. Ett annat lika skrämmande exempel är att Österrike har infört hårdare krav för medborgarskap och försvagad rätt att få bo i landet för barn till
invandrare.
De högerpopulistiska partierna har dessutom både direkt och indirekt bidragit till förändringar av den politiska retoriken i Sverige, Österrike och Danmark. Diskriminering och exkludering av
invandrare i retoriken går att hitta. I alla länders valdiskussioner har förslag till inskränkningar i rättigheter lyfts. Till exempel om att göra det svårare att bli medborgare eller att ”utländska
brottslingar” ska utvisas oftare. Dessutom märks det att de invandrade inte självklart tillhör den föreställda gemenskapen. Här följer några belysande exempel som Boréus visade på hur
invandrare inte automatiskt alltid ses som en del av det svenska folket:
”Jag jobbar ju med näringspolitik och jag kan ju se att det är rätt många av de här invandrarna
som skapar jobb. (…) De är otroligt företagsamma och de är mycket mer företagsamma än vad
svenskarna är.”
(Maud Olofsson, 2010)
“En grupp svenska medborgare med utländsk bakgrund har tillsammans med
svenska arbetskamrater aktivt arbetat i Tjeckien, Polen och i de baltiska republikerna.”
(En offensiv mot diskrimineringen i arbetslivet, fp 1994)
”Vårt program är därför en inbjudan till alla – löntagare och företagare, unga och gamla,
svenskar och invandrare – att medverka till att bygga morgondagens Sverige med arbete, rättvisa
och framtidstro som grund”
(Sverige kan bättre. Socialdemokraternas valmanifest 1994).
Nedvärdering har också märkts i retoriken i alla länderna. Invandrare associeras ofta med brottslighet eller påstås sakna förståelse för demokrati Även hotande metaforer som flyktingström
eller Flüchtlingswelle används. I Danmark och Österrike har också de etablerade partierna använt sig av så kallad Håll dom borta retorik. Till exempel lyfte partierna i Österrike 2006 hur det gått bättre för Österrike än under den förra borgerliga mandatperioden – med ett minskat antal asylsökande och uppehållstillstånd som något positivt.
Boréus påpekade också att det nästan alltid är de större och redan etablerade partierna som i slutändan fattar de diskriminerande besluten. Ofta är det de större högerpartierna som i
slutändan har lagt fram förslagen på inskränkningar i rättigheter och nedvärderat retoriskt. De socialdemokratiska partierna har valt att inte konfrontera eller inte hålla med de högerpopulistiska
partierna. Däremot är det bara små vänsterpartier, vissa liberaler och gröna som verkligen tagit fajten.
Boréus föreläsning var en lärorik påminnelse om vikten att aldrig låta högerpopulistiska förslag påverka politiken och även om behovet av en stark och tydlig socialdemokratisk opposition mot
all rasism och högerpopulism.
Klas-Herman Lundgren
