Peak water

California_Drought_Dry_Riverbed_2009

Södra Kalifornien har sett snö i år. Vintern är inte över än – oväder drar in från det nyckfulla havet i väst trots att dess namn indikerar lugn. De oväntade snöbyarna utgör dock exotiska undantag mitt i ett historiskt skeende. De senaste tre åren har nederbörden i delstaten varit den lägsta sedan 1895. Snötäckena på Kaliforninens berg var under 2014 18 procent av vad de var innan torkan slog till och Nordamerikas största vattenmagasin, Lake Mead uppdämd av Hooverdammen, är nere på historiskt låga nivåer – just nu den lägsta sedan 1935. När väl nederbörden kommer, och den kommer, har den inte på långa vägar möjlighet att fylla upp Kaliforniens behov av vatten. Torkan handlar därför inte enbart om avsaknad av nederbörd utan lika mycket om naturens kapacitet versus skapade behov.

 
Kalifornien skimrar, Kalifornien lockar. Möjligheterna har förutsatts vara oändliga. Därför vandrade guldjägare genom öknarna andra sidan kustens bergsryggar. Därför vallfärdade folk från mellanvästern med skrotiga bilar på flykt undan den stora torkan och bankernas välde. Fotografen Dorothea Lange dokumenterade livet för Kaliforniens gästarbetare under 1930-talet. De som kallades okies, kom från The Mid West och levde i skitiga bilar ständigt på jakt efter dagsverken. I mars 1936 besökte Lange Nipomo och träffade där en migrerad lantbrukarfamilj. I sina anteckningar noterade hon: ”Sju hungriga barn. Nödlidande i ärtplockarläger på grund av utebliven tidig ärtskörd. Familjen har just sålt sitt tält för att kunna köpa mat”. Författaren och journalisten John Steinbecks skildrade även han depressionens och torkans flyktingsströmmar, detta i romanen Vredens druvor från 1939: ”Orsakerna ligger till och är enklare – orsakerna är hunger i en mage, millioner gånger mångfaldigad; hunger i en själ, hunger efter glädje och en gnutta säkerhet”.

 
Den kalifornska jordbruksekonomin är beroende av miljoner kubikmeter vatten och flexibel arbetskraft. Det är så den konstruerats. Torkan förkortar säsongen och driver flexibiliteten framför sig. I bilar drar papperslösa gästarbetare idag runt på jakt efter tillfälliga jobb. Nu kommer de söderifrån, från andra sidan den hårt bevakade gränsen mot Mexiko.

 

Den svåra torkan i Kalifornien illustrera konflikter vi känner väl. Den iscensätter dilemman om gränser och kapacitet: Central Valley som garanterar stora delar av USA frukt, grönsaker och nötter är egentligen ett ökenlandskap. Ett sofistikerat nät av kanaler och konstbevattning förser området med vatten och gör det levande. Men när Central Valleys bönder nu börjar nalla på grundvattenkällorna rör de sig på ett sluttande plan. De tömda källorna tenderar nämligen att ta in mineralssalter som kommer spridas i jorden och göra den värdelös för odling. Grundvattenkällorna har heller ingen god motståndskraft för tyngden från omgivande landmassa. Central Valley sjunker, i genomsnitt med två decimeter per år. Detta händer samtidigt som bergen i Sierra Nevada drar i motsatt riktining. Rörelserna kan öka förekomsten av jordbävningar.

 
De rikare bönderna i Kalifornien har nu börjat köpa upp vatten från mindre rika bönder. De kritiska röster som nu höjs vill se en omstruktrering och en ökad förståelse för jordens kapacitet och ändlighet. På Pacific Institutes blogg förklarar vattenexperten och forskaren Peter Gleick vad Kaliforninens befolkning, och framförallt bönder, behöver göra för att inte drabbas lika hårt nästa gång torkan slår till. Gleick menar att en fortsatt hög produktion av grönsaker och fiber går att kombinera med en minskad vattenanvändning; att det är så det måste bli. Vattnet är inte en resurs som kommer i oändliga mängder. Kaliforninen har nått Peak water.

 
The Pacific Institute som Gleick är verksam vid föreslår en rad förändringar: utvecklade system för tillvaratagande av spillvatten från hushåll och industrier eller utveckling av konstbevattningens teknik. Västvärldens resursuttnyttjande är en tragedi; minnet fast som i en loop. Under de rika åren minns vi inte de fattiga – unde de fattiga inte de rika. The Golden State skiftar sakta färg.

 
Johanna Mårtensson
Libertas

Share

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *