Nyvald ordförande Magnus Nilssons tal till kongressen i Linköping. Foto Christian Tigerblad

“Kära kongressdeltagare. Det känns faktiskt helt otroligt att få stå här framför er. Till att börja med skulle jag vilja tacka det avgående presidiet som de senaste tre åren har gjort en fantastisk insats för att göra detta förbund till vad det är. Jag har själv suttit i förbundsstyrelsen de två senaste åren och vet vilket enormt arbete de har gjort och hur mycket tid de har lagt ner på att ta oss dit vi är idag.

Det är nu fem år sedan jag för första gången gick in på ett s-studentföreningsmöte och jag måste säga att intellektuellt har dessa år varit de viktigaste i mitt liv. För er som kanske är på kongress för första gången vill jag bara säga att ni valt att gå med i den absolut skarpaste rörelsen som finns i Sverige idag. För även om universitetsstudier kan vara väldigt utmanande och utbildande så räcker det inte för att bli en bildad och tänkande person. För att bli bildad krävs utrymme att själv kunna resonera, att ställas i situationer där man märker att inga lätta svar finns, att ständigt utmanas som person. Denna självutveckling är något som man kan finna i det ideella föreningslivet och en självklarhet då man aktiverar sig i S-studenter. För vi får aldrig glömma att vårt förbund ÄR absolut nödvändigt för demokratin i vårt land och det är vi av flera anledningar. Dels är vi det då vi utmanar varandras argument på klubbmöten; givetvis också när vi driver på vårt parti i den riktning vi vill se det röra sig; genom att valarbete för att vinna val, såväl till kåren som till riksdagen; men det kanske allra viktigast målet är att organisera våra med-studenter så att också de förstår behovet av socialdemokrati och på så sätt kan vi underifrån bygga det samhälle vi eftersträvar. För socialdemokrati är mycket mer än bara ett parti som strävar efter regeringsinnehav vart fjärde år, socialdemokrati är viljan att organisera sig mot orättvisor! Jag läste nyligen en text om vår Uppsala-klubb Laboremus där det berättas att för endast 50 år sedan hade klubben över 600 medlemmar. Idag samlar hela Socialdemokratiska studentförbundet dryga 1000 medlemmar. När jag brukar ta upp denna jämförelse så kontrar många med att detta var under 60-talet och att det är orimligt att jämföra sig med ett sådant starkt politiskt decennium. Men är det verkligen så? Idag så uppmäter exempelvis piratpartiet 23 000 medlemmar vilket gör de till det medlemsmässigt 4e största partiet i Sverige. Ett annat exempel är den organisation vars medlemmar samlas kring att driva specialfrågor om den urbana blandstaden, vilka idag samlar över 1000 medlemmar bara i Göteborg. Jag vägrar acceptera att vi inte skulle kunna vara fler än 1000 medlemmar i socialdemokratiska studentförbundet! S-studenter står idag, tack vare er alla, starkare än på många år och vår aktivitetsgrad både bland klubbar och på förbundsnivå är otroligt hög. Om vi inte lyckas hitta nya medlemmar nu så är det inte på grund av någon politisk lathet bland dagens studenter eller på grund av att vi som medlemmar har gjort en dålig insats, istället beror det på hur vår organisation fungerar och hur man gör för att uppmuntra till ett modernt politiskt engagemang. I slutändan är det inte jag som kan värva nya medlemmar, det är inte heller jag som bäst vet hur man värvar nya medlemmar. Istället är det ni klubbar som har kunskap att hitta vägen till ett modernt politiskt engagemang, utan er inblick i den lokala högskolans, universitetets eller folkhögskolans situation kommer vi aldrig spräcka det tak på 1000 medlemmar som nu hindrar oss från att växa oss starkare och bättre. Att finna nya vägar gör vi delvis nu i helgen men ännu viktigare är vad vi gör när vi kommer hem och när valet är vunnet.

Hur fortsätter vi förbättra vårt förbund? Våra klubbar? Vår rörelse? Jag kommer att göra allt jag kan för att hjälpa till att stärka oss som ett förbund som kan hitta ut till människor som aldrig tidigare vågat erkänna sig som socialdemokrater. För vi måste bli fler, vi måste bli starkare, vi måste bli smartare om vi ska kunna vinna studenters intresse och dessutom fortsätta känna av samhället. Men att locka fler studenter till oss är i grund och botten inte bara en fråga om organisationsformer. Vi måste visa för alla studenter att vi just nu lever i en brytningstid, att vi lever i ett vägskäl. Vi befinner oss i en tid då klimathotet hänger över oss, och medan vår tids supermakter slåss om att klämma ut den sista droppen profit som jorden har att erbjuda så dör långsamt planeten. För det är så allvarligt det är. Klimathotet är reellt och när borgarna drar fram argument om att vi bara behöver göra insatser där de gör mest nytta så ska vi vara väldigt medvetna om att de endast försöker ursäkta att de inte gör ett jäkla dugg. Vi måste jobba på alla plan, oavsett om det är globalt, regionalt eller lokalt, det går inte att välja ut ett område och tro att naturen nöjer sig med att vi gjorde ett gott försök. Om vi inte lyckas hejda den globala uppvärmningen, om vi inte lyckas stoppa graden växthusgaser i atmosfären vid 350ppm, då är det vi själva som kommer att få leva i konsekvenserna av vårt agerande. Men att leva på vår jord är inte bara att kunna andas luften eller rätten till rent vatten, att leva på vår jord och i ett Socialdemokratiskt samhälle innebär också jämlikhet. Det innebär att våga säga emot när 5 % av de rikaste i Stockholm får diktera villkoren för fastighetsskatten i hela landet. Samtidigt som inte en enda dagstidning vågar höja rösten för de 282 000 som nu står i Stockholms bostadskö eller för den delen de som bor i någon av Sveriges två miljoner hyresrätter. Det innebär att inte acceptera att vår generation blir konstant lurade på vårt gemensamma sparande: Igenom utförsäljningar av Apotek, miljardinsatser för subventionerad städning och ständiga skattesänkningar för den rikaste delen av samhället. Vi har idag en regering som endast gynnar en absolut minoritet av Sveriges befolkning och som försöker att lösa varje samhällsproblem med avregleringar, avregleringar och åter avregleringar. Vet ni vad det är? Det är jävligt dålig politik.

Ojämlikheten breder just nu ut sig över Sverige som ett tjockt oljespill och med denna så följer resultatet av en ojämlik politik: brottslighet, otrygghet på arbetsplatser och i vardagen, främlingsfientlighet, oro, psykisk ohälsa, depressioner, uppgivenhet, missnöje och egoism. Sakta men säkert bryter borgarna ner det samförstånd och den solidaritet som funnits i vårt samhälle mellan egenföretagare och arbetslös, mellan ung och gammal, mellan arbetande och arbetssökande. Med vår retorik bygger de istället upp ett nytt klassamhälle: ett samhälle där ekonomiska incitament och hot om repressalier är den enda vägens politik, ett samhälle där “arbete åt alla” istället blivit “ett samhälle bara åt de som arbetar”, ett samhälle utan visioner och där det eventuella slutmålet kan summeras i ordet konkurrensfördel. För vi Socialdemokrater är inte bara för jämlikhet för att vara hyggliga, vi är inget snällhetsparti – det har vi aldrig varit – vi är ett parti som VET att jämlika möjligheter är en nödvändighet för att bygga ett fungerande samhälle, vi vet att varje försutten livschans är en förlust för hela vårt samhälle och att varje förlorad individ är ett bedrägeri av det allmänna. Ett fungerande samhälle innebär att det finns någon som hjälper och stöttar i svåra stunder men som också ställer krav då det går bra i livet. Ett fungerande samhälle innebär ett sådant som gynnar både rik och fattig, ett samhälle där VD:ns barn kan och vill gå på samma högskola som undersköterskans, av den enkla anledningen att de får den bästa möjliga utbildningen de kan tänka sig. Välfärd köps inte med pengar, välfärden delas ut rättvist för att alla i ett samhälle någon gång kommer att behöva den. På samma sätt så fördelar vi kostnaden så att alla hjälper till, oavsett bakgrund, möjligheter eller ursprung så hjälper vi alla till i den mån vi kan.

Ett socialdemokratiskt samhälle är nödvändigt för att individen ska kunna uppleva äkta frihet och ett samhälle med fria människor är bättre för alla, inte bara för de som för tillfället råkar befinna sig på samhällets botten. Vi Socialdemokrater vet också att vägen till individens frihet i många fall går igenom utbildning. En socialdemokratisk utbildningspolitik måste alltid vila på principen att all utbildning skall vara kostnadsfri.

Alla måste ges möjlighet att vidareutbilda sig på högskola eller universitet och ingen person ska någonsin målas in i ett hörn där alla dörrar ut är stängda. En sådan politik är nämligen borgarnas, de genomför nya nedprioriteringar av vuxenutbildningen samtidigt som de inskränker möjligheterna att läsa upp sina betyg på komvux, och när de fråntar vissa gymnasieutbildningar högskolebehörighet så kan man fråga sig vilken elit det är som de avser ska platsa till våra högskolor? Men vi S-studenter ser längre än till bara vårt lands gränser, vi vet att Sveriges internationella konkurrens såväl som vårt solidariska ansvar gentemot vår omvärld vilar på att studenter från hela världen på samma villkor som svenska ges möjligheten att studera vid våra högskolor. Därför kräver vi även avgiftsfri utbildning för de som kommer från andra länder och inte bara de som råkar befinna sig innanför EU:s gränser. Utbildnings är också en jämställdhetsfråga och än idag, år 2010, så utgör fortfarande antalet kvinnliga professorer vid Sveriges universitet endast 20 % av den samlade kåren. Jämställdhetsfrågan och feminism är en självklar del av socialdemokratin och vi kommer aldrig vara nöjda fören både män och kvinnor har samma möjlighet att nå alla samhällets positioner. Tyvärr är inte heller vårt eget förbund immunt mot ojämställdhet och när vi idag ser att antalet aktiva tjejer på klubbmöten och i förbundsaktiviteter konstant minskar så är det en mycket allvarlig varningssignal och detta är en trend som den kommande förbundsstyrelsen ska jobba hårt med att vända.

Ingvar Carlsson sa en gång att ideologi är viktigt för att veta hur mycket man vågar kompromissa. För socialdemokrati är att kunna kompromissa, att veta vad som är realistiskt i vår ofullkomliga värld, att veta hur långt man vågar gå och ändå ha folkets förhoppningar och tilltro med sig; att ha en fot i verkligheten och den andra i ständig rörelse mot en bättre framtid. S-studenter ska fortsätta det arbete som vi inlett med att bli Socialdemokratins nya ideologiska kompass: Vi ska ge ut böcker, skriva skrifter och våga ta den idédebatt som alltför länge gått i stå. Detta ska vi inte göra för att vinna höstens val utan istället för att vinna alla val de kommande 40 åren. För utan mål kommer socialdemokratin aldrig att finna sin fulla potential, vi kommer aldrig kunna bli det parti som man litar på för att bygga framtidens samhälle, vi kommer aldrig att veta hur långt vi vågar kompromissa utan att tappa riktning, aldrig veta när det är dags att säga ”hit men inte längre”. Det är nämligen endast med ideologi som vi långsiktigt kan forma vår morgondag. Jag vet att vi kommer få kämpa hårdare än vi någonsin kunde tänka oss för att vinna det här valet, det kommer att bli jämnt, mycket jämnt, och vi kommer att vara tvungna att slåss om varje students förtroende för att få till en regering som vill vända det samhälle som just nu håller på att köra ner i diket. Jag vet också att det kommer finnas kvällar då jag kommer hem sent på natten och tänker “Vad har jag gett mig in på?”. Då kommer jag att tänka på er och det förtroende ni gett mig här idag. Då kommer jag veta att ni kämpar varje dag, i arbetarekommunen; i partidistriktet; i klubben; på campus eller högskolan. Då kommer jag kunna tänka, “Därför är jag Socialdemokrat!”. Tack för att ni lyssnade och för ert förtroende.”