Den närmaste månaden kommer svenskarna julhandla för 65 miljarder kronor. Troligtvis väntas nytt köprekord. En stor del av poängen med julen är att folk ska köpa elektronik, mat, kläder och annat. Mycket är slit-och-släng-prylar som ligger på en soptipp någonstans om ett par år. Detta måste anses vara besvärande.

Mycket kan vara fint med julen. Samhörighet med familj och vänner. Solidaritet och värme i den mörkaste tiden på året. Samtidigt finns det något obehagligt och fel med julens konsumtionskultur. Konsumtionskulturen har närmast en religiös glans. Det finns något sjukligt i denna hets efter materiella värden. Elgigantens tv-reklam ger mig rysningar av obehag. Människor bör kritisera den rådande ordningen att man kan köpa sig lycklig. På ett moraliskt plan bör vi fråga oss huruvida det är rätt att köpa så mycket onödiga saker.

I det kapitalistiska samhället driver kapitalistens jakt på vinst fram till investeringar i produkter. Men för att kunna skapa vinst på detta behövs en offensiv propaganda för att folk ska vilja ha produkten eller tjänsten. Reklam skapar efterfrågan på saker som ingen tidigare frågade efter. Detta leder i sin tur till att människor kommer konsumera och skapa vinst till företagen. Då får företagen utrymme till ytterligare investeringar, vilket leder till ett efterfrågansbehov och så vidare. Den ekonomiska cirkusen fortsätter i en oändlig loop.

För att konsumera måste vi själva vara delaktiga i produktionen av samma varor. Vi måste tro att vi tjänar på att gå till jobbet för att arbeta gratis, för att sedan gå till affären och ge ännu en del av lönen till företagen. En logisk krumbukt som vi accepterar utan ifrågasättande. Det är nedslående att en stor del av arbetstillfällena egentligen är överflödiga. Skapa värde på dagen, köp upp lönen på kvällen.

Problemet blir också att produkterna sällan följer etniska värden för bevarandet av en hållbar miljö eller mänskliga värden. Inte heller problematiseras detta. Nytt rekord i handeln är bra för tillväxten, och den har ju i sig blivit ett politiskt mål överordnat andra. Tillväxt ger arbetstillfällen och får hjulen att snurra. Det är oroväckande att det enda argumentet för fortsatt överkonsumtion är arbetstillfällen. Jag kan inte förstå logiken i att miljöförstörelse ska kunna ursäktas med att någon får lön för det.

Julen bygger på kristna värden, men har under en lång tid levt i symbios med den vilda köphetsen. Istället för att köpa loss vårt dåliga samvete för bristfälliga familjerelationer föreslår jag att vi firar jul i solidaritetens tecken och hjälper dem som behöver det. Om du ska ge bort något så kan det vara en god bok som gör oss mer bildade och kulturellt stimulerade.

Simon Andersson

Libertas