Om hållbart mode och estetikens ekonomi

throwaway-fashion

 

Sångerskan Pernilla Wahlgren uttryckte vid något tillfälle hur hon hade ett antal oerhört dyra klänningar från åttiotalet hängandes i sin garderob, men att de var oanvändbara på grund av sin tidstypiska utformning och att hon bara väntade på dagen då det modet blev aktuellt igen.

 

Hon lär vänta fortfarande.

 

I dag talas det gärna om “hållbart mode”. Det är ett tillräckligt diffust begrepp för att locka intresse till sig. I ljuset av miljöförstöring och klimatförändringar går varje bransch igenom en sorts självrannsakan. Vad innebär hållbarhet för modeindustrin? En återgång till näverskor och växtfärgat garn?

 

Mode som koncept handlar om att allt nödvändigtvis blir utdaterat. Modernitet är ett fiktivt värde utan fäste i någon naturlig process i varan. Att en sak blir modern och sedan omodern beror på en artificiell process hos oss. En modeväxling kan fullständigt fördärva värdet av saker och ting fastän de är fullt användbara. Idén om hållbart mode är en paradox. Hållbarhet kan inte uppnås inom ramen för det system som med sin profittörst och resursförbrukning nu tvingat oss till detta stålbad.

 

Det började på 1920-talet. Då slog masskonsumtionen igenom på allvar. Industrialismen hade gett oss den massproducerade varan. Den expanderande industrin krävde ständigt nya marknader för att kunna hålla en fortsatt varuproduktion vid liv, trots att de reella behoven var mättade. Dessa nya marknader möjliggjordes snart genom en framväxande reklambransch och förpackningsindustri, vilka specialiserade sig på att skapa och upprätthålla efterfrågan på ett spektra av olika varor och tjänster.

 

Hur estetik på detta sätt kom att bli intimt förknippat med konsumtion exemplifieras av John A. Walker som i Design history and the history of design beskriver 1900-talets bilindustri. Innan 1920-talet hade designen av bilar skötts av ingenjörer. Men när marknaden var mättad krävdes nya strategier för att sälja bilar och hålla produktionen i gång. Därför kom formgivare att bli viktiga. Till och med viktigare, skriver Walker, än ingenjörerna. Medan motorernas utveckling i det närmaste stagnerade kom designen att utvecklas desto snabbare. Primärt varierade man bilarnas design för att skilja en årsmodell från en annan. Sekundärt för att skapa en psykologisk förnimmelse av åldrande, “that is, making customers feel that their existing cars were out of date because they were out of style”.

 

Människokroppen är av naturen i princip alltid densamma, men dess konstlade hölje kan varieras i det oändliga. Materiella omständigheter parat med människans tendens att differentiera sin nästa har även gjort kroppen till klassmarkör. Så kom korsettmidjan att symbolisera förmögenhet och förfining. En naturlig kropp får man gratis medan en korsettmidja åstadkoms genom investeringar, arbete och ansträngning som endast samhällets högre klasser hade möjlighet att tillgodogöra sig. Att överklassens alla kvinnor sedan fick skrumplever på köpet är bara ytterligare ett tecken på klassamhällets patologi.

 

Naomi Klein redogör utförligt i sin klassiker No logo för hur varumärkesbyggande har blivit viktigare än att producera faktiska varor i vårt postmateriella samhälle. Marknadens nya strävan efter att förknippa sitt respektive varumärke med särskilda immateriella värderingar, en livsstil, prestige och annat symbolkapital, har förändrat produktionsvillkoren. I dag krävs pengar framför allt till marknadsföring och inte till produktion. Detta är en utveckling som har möjliggjorts genom en förbilligad produktion, förflyttad till länder med låga löner, svag arbets- och miljölagstiftning, eftersatt arbetsmiljö och begränsat löntagarinflytande. Det handlar således om en sorts nykolonialism.

 

Kapitalismens anpassningsbarhet är inte sämre än en bandmasks.  Genom att tvätta sin exploaterande modell i positivt laddade adjektiv  såsom “hållbarhet” kan denna parasitära ekonomi lättare krypa in i sitt värddjurs, den påstått medvetne konsumentens, inälvor. Kapitalet kan alltid två händerna med den slitna klyschan om att de skapar jobb eller hjälper kvinnorna på textilfabriken till egen försörjning. Ja, det fattas ju bara att man ska behöva tacka för att man exploateras. Som Kristofer Andersson träffsäkert skriver i Aftonbladet 17/10 2016:

 

Däremot, om ett klädföretag har dålig representation av icke-vita eller icke-smala, ja då blir det andra bullar. Istället för arbetsrätt och kemikalieutsläpp fokuserar modeintresserade och politiskt medvetna unga på urval och identitet. Det här vet företagen, på samma sätt som de en gång förstod att vi skulle fortsätta att shoppa, bara våra kläder förpackades i ekologiska papperspåsar.

 

Hållbarhet måste vara något som utmanar, och inte faller inom, det rådande systemet. Problemet i sig är ju inte mode, modernitet eller design, utan en profittörst, en marknadsexpanderande strävan, där ökad konsumtion och förbilligad produktion har ett egenvärde. Hållbarhet kan inte bli synonymt med konsumentupplysning. Och även om varor inte säljs med sexistisk reklam, produceras under miljö- och människofientliga förhållanden eller understryker klassklyftor kommer kapitalismen ständigt att söka efter fler och fler marknader. Den kommer ständigt att skapa artificiella behov, att slå slant av vår goda vilja, att göra oss till konkurrenter i stället för kamrater. Antingen sitter vi likt Pernilla Wahlgren snällt och väntar på att marknadskrafterna kommer att gynna oss. Eller så tar vi själva makten över dessa marknadskrafter.

 

 

Ludvig Fahlvik

Libertas redaktör

Share

5 thoughts on “Om hållbart mode och estetikens ekonomi

  1. Write more, thats all I have to say. Literally, it seems as though you relied on the video to
    make your point. You definitely know what youre talking about, why waste your intelligence on just posting videos to your site when you could be giving
    us something enlightening to read? adreamoftrains web hosting providers

  2. I just couldn’t go away your web site before suggesting that I actually enjoyed
    the usual information a person provide in your guests? Is going to be again continuously in order to check up on new posts

  3. Nice weblog here! Also your site quite a bit up very fast!

    What web host are you the use of? Can I am getting your associate link for your host?
    I desire my website loaded up as fast as yours lol

  4. Fascinating blog! Is your theme custom made or did you download
    it from somewhere? A design like yours with a few simple tweeks would really make my blog stand out.

    Please let me know where you got your theme. Kudos

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *