Nazismen är i en klass för sig

 

Det är med vämjelse vi betraktar den organiserade nazismen marschera på Göteborgs gator denna septemberlördag. Parallellt med Bokmässan, ett – låt vara hyfsat kommersiellt – evenemang för kultur, yttrandefrihet och nyfikenhet demonstrerar en gruppering som vill upphäva allt detta. Ja, en gruppering som vill bränna böcker.

 

Den svenska organiserade högerextremismen är i framkant vad gäller politiska våldsdåd. Enligt Brottsförebyggande rådets rapport ”Våldsam politisk extremism” från 2009 har 14 politiska mord med högerextrema motiv begåtts mellan 1999 och 2009. Motsvarande siffra vad gäller autonoma vänsterradikala grupperingar är 0. Ändå är det som att man inte kan lyfta det livsfarliga med nazismen utan att också hänvisa till en abstrakt vänsterextremism, som minsann är ”lika goda kålsupare”. Men att släppa ut minkar är inte jämförbart med att slå ihjäl homosexuella, skolbarn och fackligt aktiva.

 

Att försöka hejda fascistisk och/eller rasistisk organisering medelst trubbiga organisationsförbud är däremot usel och naiv politik. Genom att villkora föreningsfriheten öppnar man Pandoras ask. Lagstiftningen beslutas av riksdagen, och beror således på vilka politiska intressen som bereds störst inflytande i detta parlament. Det är inte osannolikt att en brunblå majoritet, med en försvagad föreningsfrihet som verktyg, gör det svårare för vänsterorienterade politiska organisationer att arbeta. Däremot måste Säpo och Polisen skärpa sin bevakning av högerextremismen för att trygga samhället för de grupper som fascismen vill förinta.

 

Dessutom måste det till politik som erbjuder reella och materiella förbättringar för breda folklager på ett sätt som i längden gör högerextrem organisering ointressant. Vi måste besvara den högerextrema ideologins psykotiska idévärld med reformer som skapar ett jämlikt samhälle, där det saknas incitament till att finna syndabockar för olika sociala problem. Parallellt med detta krävs förstås en aktiv antifascistisk rörelse som kraftigt markerar mot fascismen. Det är en rörelse vars närvaro behövs både inom och utom parlamenten. Sverigedemokraterna – ett fascistiskt parti i parlamenten – legitimerar fascisterna på gatan. Vårt antifascistiska arbete måste med anledning av detta vara brett. Därför är det glädjande att se hur Göteborg bubblar av antifascistisk organisering i dag.

 

Ludvig Fahlvik

Libertas redaktör

 

Bild: Göteborgs antifascistiska front

Share

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *