Demokrati är ett relativt begrepp. Det kan användas som argument för att begå brott mot mänskliga rättigheter. Ett demokratiskt system kan stå mot ett annat. Så har ofta fallet varit med USA. Landet har utgett sig för att stå för frihetliga och demokratiska värden, och har använt detta för att krossa demokratier världen över. 

 

Latinamerika är ett kapitel för sig med fascisters och nationalisters rädsla för kommunism och kollektivt ägande. Ofta understödda av USA slog reaktionen gång på gång ner demokratiseringsförsöken. Idag minns vi störtandet av den demokratiska regeringen i Chile 1973. Drömmar om socialism och jämlikhet slogs brutalt ner av militären. Under ledning av Chicagoskolan infördes ett nytt ekonomiskt system, med omfattande privatiseringar. Det krävdes onekligen en militärdiktatur för att kunna implementera dessa förändringar för första gången. Ingen demokratisk ledare hade kunnat få igenom så långtgående ekonomiska åtstramningar som Pinochet. Chile fick stå som ett ledande exempel på hur nyliberalismen kom att implementeras världen över. Ofta genom hot om sanktioner. Istället för socialism fick Chiles folk en brutal repression och avskaffandet av alla demokratiska rättigheter.

 

Och Milton Friedman sa, om socialismen och kapitalismen, att det inte finns något alternativ. TINA -There Is No Alternative, är än idag en styrande doktrin. Nej, det finns inget alternativ, för ni gav oss aldrig något alternativ. Överallt där människor samlats för att försöka skapa socialism har USA försökt slå ner det.

 

Jag har här listat några av de länder där USA intervenerat mot en annan ekonomisk politik. 

 

Iran, 1953. Parlamentet i Iran hade 1951 beslutat att nationalisera landets oljeresurser, vilket hotade globala oljeföretags intressen i landet. Premiärminister Mossadeq störtades i en CIA-ledd statskupp och en USA-lojal shah installerades.

 

Guatemala, 1954. USA stoppade effektivt den guatemalanska revolutionen, som syftade till att höja minimilönerna, ge alla rätt till högre utbildning och ge fattiga bönder rätt till land. United Fruit Company var beroende av bönder på slavlöner. Reaktionen i Guatemala var hård och blodigUSA stöttade auktoritära diktatorer fram till 1996.

 

Kuba, 1961. Den revolutionära regeringen som tillträtt sedan avsättandet av diktatorn Fulgencio Batista 1959 ansågs vara ett hot mot amerikanska intressen. USA leder ett misslyckat invasionsförsök. Man har dock fortsatt med att försöka isolera Kuba ekonomiskt.

 

Bolivia, 1964. En CIA-stödd militärkupp avsatte demokratiskt valda presidenten Estensorro. Hans parti strävade efter landreform och socialisering av gruvorna. Den repressiva konservativa militärdiktaturen fortsatte fram till 1980-talet.

 

Brasilien, 1964. Brasilianska arbetarpartiet regerade landet på demokratiskt mandat men avsattes av USA-stödd militär. Presidenten Goulart hade bland annat lovat att socialisera landets oljefyndigheter. Efter kuppen följde en brutal militärdiktatur stödd av USA fram till 1985.

 

Chile, 1973. Den demokratiskt valda presidenten Salvador Allende avsattes av militärledaren Augusto Pinochet. Allendes intentioner att socialisera amerikanska företag oroade USA. Militärkuppen i Chile kom att bli en av de värsta exemplen på CIA-intervention.

 

Afghanistan, 1979-1989. Det kommunistiska partiet i Afghanistan tog makten 1978. Av rädsla för kommunismen började USA finansiera Mujahedinrebeller och öppnade därmed dammluckorna för extrem terrorism och instabilitet i området, något som fått konsekvenser än idag.

 

Nicaragua, 1979-1990. Den sandinistiska vänsterregeringen ansågs vara ett hot mot amerikanska ekonomiska intressen. CIA började därför stötta och organisera en högergerilla. Contrasrörelsen anklagades senare för övergrepp på civila, avrättningar, våldtäkter, tortyr och attacker mot civila sjukhus.

 

Simon andersson

libertas