Stipendiet från Olof Palmes minnesfond gjorde det möjligt för Libertas redaktion att resa till Budapest, för att få en mer nyanserad bild av det politiska läget. En av dem vi träffade var Tamás Dombos, styrelseledamot, projektkoordinator och en del av det juridiska stödprogrammet för Háttér Society. Organisationen kämpar för HBTQ-personers mänskliga rättigheter i Ungern. Háttér Society grundades 1995 och har sedan dess arbetat för att öka medvetenheten om HBTQ-frågor i Ungern. Foto: Malin Dahlberg.
Tamás Dombos berättar att organisationen består av femton aktiva medlemmar. Deras viktigaste verksamhet är en ”hotline” dit HBTQ-personer kan ringa för att få stöd.
– Människor ringer till oss för att få hjälp att komma ut. De kan behöva stöd i hur de ska berätta för sina vänner och sin familj att de är homosexuella, bisexuella, transpersoner med mera.
Många HBTQ-personer utsätts också för våld och diskriminering.
– Vi hjälper dem att anmäla förövaren och att lämna destruktiva förhållanden. Enligt gemensam europeisk lagstiftning är det förbjudet att diskriminera en person på grund av deras sexuella läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Även om det är svårt att få rätt uppmuntrar vi människor att anmäla diskriminering och trakasserier.
Det politiska läget i Ungern är problematiskt för HBTQ-personer. Det ledande partiet Fidesz som fick 44,5 % av rösterna i 2014-års parlamentsval och i realiteten ca: 67 % av platserna i parlamentet, gör ingenting för att förbättra HBTQ-personers rättigheter i landet. Fidesz är ett nationalkonservativt och kristdemokratiskt parti som inte är intresserade av HBTQ-frågor. Dombos menar att regeringspartiet Fidesz är homofobiska.
– Regeringen har en tydlig familjetraditionell inriktning. Den grundar sig snarare på ungerska traditioner än religion, men konsekvenserna blir desamma. Det är svårare att leva i en annan typ av familj än den traditionella. Regnbågsfamiljer har mindre rättigheter än traditionella familjer.
Samkönade par kan ännu inte ingå äktenskap, även om det är möjligt att ingå ett registrerat partnerskap sedan 2009. Homosexuella par får inte adoptera sin partners barn. Lesbiska par har inte heller rätt till assisterad befruktning.
Den 13 januari 2016 beslutade Sveriges Riksdag att tillåta assisterad befruktning för ensamstående kvinnor. Lagändringen kommer att börja gälla den 1 april i år.1 Dombos berättar att Ungern har varit före Sverige i det avseendet.
– Det är tillåtet för ensamstående kvinnor att skaffa barn med hjälp av assisterad befruktning. Vissa lesbiska par väljer att skaffa barn på det sättet. Problemet är att den andra kvinnan inte kan bli mamma till barnet, då det inte är tillåtet för homosexuella att adoptera.
Háttér Society vill se en förbättring av HBTQ-personers rättigheter. Dombos menar att Ungern borde omvandla registrerat partnerskap till äktenskap samt att tillåta homosexuella par att adoptera.
– Många politiker vågar inte ta i frågan om äktenskap. Det socialistiska partiet, Magyar Szocialista Párt (MSZP) samt det grön-liberala partiet Lehet màs a politika (LMP) vill att registret partnerskap även ska innehålla föräldrarättigheter. Till exempel vill MSZP och LMP att de som har ingått registrerat partnerskap ska kunna adoptera den andra partners barn. Däremot har ingen av partierna föreslagit att registrerat partnerskap ska omvandlas till äktenskap. Det är en alltför känslig fråga.
Vi ställer frågan om vilka rättigheter transpersoner har i Ungern. Dombos svarar att transsexualitet är oreglerat i Ungern.
– Transpersoner finns i princip inte i lagstiftningen. Det innebär att det är enkelt för en person att byta kön då det inte är förbjudet eller förenat med ett steriliseringskrav som det exempelvis var i Sverige för bara några år sedan. (Tvångssterilisering av transpersoner har varit olagligt i Sverige sedan 2013, reds. anmärkning) Det finns samtidigt en stor risk med att könsbyte inte är reglerat i lagstiftningen. Det skulle vara enkelt för parlamentet att förbjuda könsbyten eller införa tvångssterilisering.
Liksom i andra länder är det viktigt att HBTQ-organisationer får ta plats i samhället. Därför anordnas Prideparaden varje år i Budapest. Under Prideparaden 2007 attackerades deltagarna av motdemonstranter. Många av motdemonstranterna tillhörde det nationalsocialistiska och högerpopulistiska partiet Jobbik som fick 20 % av rösterna i 2014 års parlamentsval. År 2008 skyddades Prideparaden av stängsel och 3000 poliser. Det var dubbelt så många poliser som motdemonstranter. Dombos berättar att det var som att gå genom en tom stad.
– På grund av alla stängsel och att vi var tvungna att gå längs floden kunde vi inte få direktkontakt med människor. Det var beklagligt eftersom ett viktigt syfte med Prideparaden är att visa människor vilka vi är och att öka acceptansen för HBTQ-personer.
Hotet mot Prideparaden fortsatte. År 2010 ville Polisen inte skydda demonstrationen längre, men det slutade med att Polisen ändå dök upp med stängsel och en polisstyrka. 2011 och 2012 förbjöds paraden, men domstolen upphävde förbudet då det var oförenligt med lag. De senaste åren har Prideparaden kunnat genomföras utan större problem. Förra året var det bara ett fåtal motdemonstranter.
Prideparaden är ett bra sätt för HBTQ-personer att synas i samhället men det finns många andra projekt som kan öka kunskapen kring HBTQ-frågor. Ett av dem är det europeiska projektet ”Bleeding Love” som ska öka medvetandet kring kvinnor som far illa i nära relationer. Det finns ett starkt samband mellan jämställhetsfrågor och HBTQ-frågor. Dombos menar att ett samhälle som är jämställt mellan könen också blir jämställt mellan andra grupper, som hetero- och homosexuella. Ett annat projekt går ut på att stärka Polisens kunskap om personer som har fallit offer för hatbrott. Det finns också pågående projekt som handlar om att HBTQ-personer inte ska diskrimineras på sin arbetsplats. I projektet har man särskilt försökt att öka medvetenheten kring homosexuella lärare och poliser.
Jag har blandade känslor efter intervjun med Tamás Dombos. Det är uppenbart att HBTQ- rörelsen i Ungern står inför många utmaningar, men det är också uppenbart att Sverige har en lång väg kvar innan vi kan säga att vi är ett jämlikt land där det inte spelar någon roll vem du är.
Malin Dahlberg
Libertas redaktion
