Sedan i maj i år har massiva protester mot Chiles dyra och ojämlika utbildningssystem ägt rum i landets huvudstad Santiago. Den 16:e juni marscherade över 100 000 människor i stadens centrum till stöd för studenternas krav på en utbildning tillgänglig för alla. Trots stora och återkommande protester har medierna varit ovanligt tysta kring det som händer, en medveten strategi från de chilenska myndigheternas sida. Landets president, konservative Sebastian Piñera, har hittils nekat att bjuda in studenterna till dialog och den 4:e augusti gick han så långt som att förbjuda studenternas demonstration. Studenterna själva menade att detta endast var ytterligare bevis på presidentens ovilja att ta i problemen och vägrade hörsamma demonstrationsförbudet. Resultatet blev våldsamma konfrontationer där polisen bland annat använt sig av tårgas- och vattenkanoner från helikoptrar för att skingra folkmassorna. Ett hundratal greps och blev bortförda. I landet som varit en demokrati i 20 år står det klart att diktaturens gamla repressiva takter fortfarande sitter i.
Studenterna i Chile verkar dock inte låta sig tystas, nya demonstrationer planeras och sociala medier används till stor del för att organisera sig. Deras krav är långtgående: gratis utbildning för alla.
Idag har landet en av världens dyraste universitetsutbildningar samtidigt som staten investerar ytterst lite i just utbildning. Några statliga studiebidrag eller studielån finns inte och istället är studenterna hänvisade till bankerna och dess höga räntor för att kunna betala sina terminsavgifter. Universitetsutbildning har blivit en lukrativ affär i landet. Sedan 1980-talet har antalet privata universitet exploderat och trots att dessa är dyrare och ränteavgifterna högre för studenter vid privata universitet väljer att fler privata alternativ. Anledningen är att de privata universiteten i allt större grad accepterar studenter utan egentlig behörighet, vilka till stor del avslutar sin utbildning i förtid, utan examen men med ett stort lån att ta hand om. Och även om du tar examen riskerar du att bli en av de över 100 000 studenter med betalningsanmärkningar hos chilenska kronofogden eftersom din inkomst helt enkelt inte räcker till att betala tillbaka lånet.
I ett land där inkomstfördelningen är mycket ojämlik slår dyra terminsavgifter och låga statliga investeringar i utbildning hårt mot landets medel- och arbetarklass. Det är mot dessa orättvisor som Chiles studenter vänder sig. För många har det här nog blivit ett politiskt uppvaknande. Under och efter diktaturen tappades tron på politiken och det demokratiska deltagandes förmåga att förändra. Förutom demonstrationer har studenterna även anordnat ”massinskrivningar” hos den chilenska valmyndigheten. Idag saknar ca 3 miljoner röstberättigade chilenare sin rösträtt av den enkla anledningen att de struntat i att skriva in sig hos myndigheten.
Det är en generation vars förmåga att organisera sig slogs sönder av Pinochets hårdföra styre som nu reser sig igen. De behöver all stöd de kan få. I Sverige finns sedan länge många exilchilenare vilka tvingades till flykt på grund av sina politiska åsikter, onsdag den 10:e augusti kl 18.00 anordnar de en manifestation på Mynttorget i Stockholm till stöd för de chilenska studenterna och deras krav på gratis och likvärdig utbildning för alla.
Josefin Pasanen, ordförande Laboremus
Uppdatering:
Tips på mer läsning:
Erik De la Reguera om hur Chiles elever kräver rättvisare skolsystem.
SvD beskriver protesterna som de största sedan Chile åter blev demokratiskt 1990.