Jag gillar analysera saker, ja, vem gör inte det? Något jag gillar att analysera är retorik, hur den används och ges uttryck i olika sammanhang. Ett fenomen jag tänkte uppmärksamma, just för att det inte uppmärksammas nog, är retoriska knep och fula trix som försvårar för allmänheten att få en upplyst och rättvisande bild av en debatt. Det handlar ofta om att man tummar på sanningen, eller kastar om siffror till sin fördel osv. men ibland så är det andra retoriska knep. Förekommandet av ett riktigt fultrix inträffade under senaste partiledardebatten förra onsdagen mellan Jan Björklund och Mikael Damberg.

Jan Björklund är en mycket skicklig retoriker, det har jag alltid tyckt. Björklund vässade sina armbågar rejält vid replikskiftet på Dambergs anförande, och tog till ett gammalt hederligt knep som funnits med i den listiga retorikens tips-och-trix-bok sedan urminnes tider. Han gör det för att sätta Mikael Damberg mot väggen, och försöka tvinga Mikael in på en snårig väg där han inte vet vart han ska ta vägen, en retorisk strategi som är lika gammal som de gamla grekerna. Tyvärr får jag säga så lyckas han bra.

Det Björklund gör i sin replik är att han till en början spelar oskyldig, som att han inte är ute efter något, han säger till och med att hans fråga han kommer ställa, frågar han med all ödmjukhet. Detta skådespel är väl inpaketerat genom att Björklund inleder med att hålla med och berömma Damberg för en väl formulerad problembild och att de två är överrens på de punkterna. Sen kommer det luriga trixet, som är svårt (inte minst i en pressad talarstolssituation) att upptäcka, han blandar nämligen äpplen och päron.

De där med att ”blanda äpplen och päron” hör man ibland, och ofta är det lätt att förstå eller uppfatta. Det Björklund frågar om är de ökade arbetsgivaravgifterna för unga. Han nämner att Reinfeldt var inne på detta lite grann tidigare, då han frågade om kommunerna kompenseras för de ökade utgifter som det innebär, vilket Damberg svarade ja på, och Björklund ger Damberg rätt i att det står så i budgetmotionen. Björklund säger vidare att Alliansen vill ha låga arbetsgivaravgifter för att det skapar jobb, att höja dem igen kommer innebära konsekvenser, han fortsätter snabbt med att nämna att sossarna då brukar svara att nej, så är det inte alls, det är ineffektivt och det har inga effekter. Och där kommer till slut hans fråga. Han frågar att om sänkta arbetsgivaravgifter inte har några som helst effekter, varför ska då kommunerna kompenseras, vilket Damberg nyss sa att Socialdemokraterna tänker göra?

Att blanda äpplen och päron kan få ens motståndare att framstå inkompetent, för ja, om de sänkta arbetsgivaravgifterna inte har någon effekt, vad är det då som ska kompenseras? Men det är just det som är äpplena i sammanhanget, de jobbskapande effekterna, päronen är de ökade utgifterna för kommunen som arbetsgivare som följer av att ta bort borgarnas subventioneringspolitik, och det bör kompenseras därför att kommunerna har lagstadgat balanskrav på sig i deras ekonomiska hushållning. Varför den privata sektorn inte behöver kompenseras (som var Reinfeldts fråga) är ju framför allt för att ett företag eller annan organisation får budgetera underskott för ett räkenskapsår, och har antagligen sparat kapital att ta av för att backa upp det (men ett sådant uttalande är givetvis att skjuta sig själv i foten rent politiskt, men det är ju så det är). Egenföretagare, riskkapitalister och andra näringsidkare får spela efter spelets regler, det blir dyrare när subventioner försvinner, det har tex. studentbostadsbranschen fått erfara när alliansen tog bort subventionerna där, men det faktum att det knappt påbörjats några studentbostäder sen dess tycker ju varken utbildningsministern eller bostadsministern är ett problem…

Regeringen sänkte arbetsgivaravgiften för unga första gången 2007 för att skapa jobb, en andra gång 2009. Dess jobbskapande effekter skiner med sin frånvaro, bortsett från hotell och restaurangbranschen. DN publicerade tidigare i vår en artikel* i sin ekonomidel som sa ”En kostsam och ineffektiv miljardreform som inte har skapat några mätbara jobb” vilket bekräftar sanningen i Dambergs och Socialdemokraternas ståndpunkt att denna reform är ineffektiv, precis som Björklund säger att vi säger. Tyvärr svarar inte Damberg alls på Björklunds fråga, och det märks att han kom av sig lite, vilket Björklund uppfattar och frågar därför frågan igen. Återigen ett retorikerpoäng till Björklund i debatten. Det Damberg ger som svar är att återgå till att prata om att regeringens politik inte lyckas skapa jobb, och att sänkningen av arbetsgivaravgifter är en ineffektiv reform. Han glider också inte på lite utbildningspolitik, men som sagt, inte ett svar på frågan. Björklund upprepar frågan med mycket störrekraft, och lite mer hånande fyndigheter. Missade ni partiledardebatten så återfinns detta replikskifte 24:22 in i SVT Forums inspelning. Se den, finns länk nederst på sidan.

Detta blogginlägg är inte alls menat att kritisera Mikael Damberg, eller hans retoriska förmåga. Jag tycker Mikael Damberg hade ett mycket bra anförande och att han också är en mycket bra retoriker. Damberg pratar passionerat om jobben, utbildning och om välfärden. Han talar med en rakryggad tydlighet, han håller sig koncis för att han har mycket viktigt att säga, vilket ger intrycket av att han är tagen av ett ”stundens allvar”, samtidigt som han harmoniserar detta med små förändringar i tonlägen och en och annan fyndighet. Han höjer också tempot mot slutet, och tyngden i tonläget, vilket gör helhetsintrycket av anförandet mer dramatiskt. I mina ögon är det mycket bra oppositionsretorik. Men alla som lyssnar på debatter, tal, eller läser artiklar måste akta sig för fulknepen som alltid förekommer, för som sagt, det försvårar avsevärt för mottagaren att avgöra om det som sägs är sant och går att lita på. Tyvärr fokuseras det inte så mycket på detta i retorikkurser, utan det talas om hur man själv ska agera för att upplevas som en bra talare, inte hur man genomskådar andra bra och listiga talare, till exempel sådana fulspelare som Jan Björklund.

Jesper Blomqvist, GSHF, Libertas

*DN-artikeln jag refererar till  http://www.dn.se/ekonomi/dyr-reform-har-skapat-fa-nya-jobb

Partiledaredebatten:
http://www.svtplay.se/klipp/359170/hela-partiledardebatten-oktober-2012