De boende i området pekade ut sina tilltänkta grannar som farliga. Frida Andersson, nyutexaminerad beteendevetare och s-student från Malmö, har studerat hur förslaget om ett boende för psykiskt funktionsnedsatta blev stoppat av protesterande grannar. Foto: Magnus Bergner/SR Västerbotten
”Personligen hade jag inte velat vara delaktig i ett beslut som kan medföra att ett barn till/från eller på skolan blir skadat eller i värsta fall dödat av en återfallsförbrytare…”
Varningen är hämtad från ett mejl skickat till Helsingborgs kommun. Det var en del i en protest mot ett boende för psykiskt funktionsnedsatta.
Flera fall av fenomenet som kallas Nimby, Not in my backyard har uppmärksammats i media de senaste åren. Inte bara Helsingborg har fått ta del av protesterna, det har förekommit starka reaktioner mot olika typer av boenden även i Södertälje, Trelleborg, Falköping och Varberg. De protesterande sympatiserar ofta med verksamhetens innehåll men vill inte ha det nära sin bostad.
Jag har studerat protesterna i Helsingborg med hjälp av mejl och insändare. Dessa visade bland annat på tre tydliga teman. Det handlade om en stark tilltro till experter, rörelsens aktioner samt hur de konstruerade sig själv och de som skulle bo på det tilltänkta boendet. Jag kommer här fokusera på det sistnämnda.
Sociologen Norbert Elias skriver i Etablerade och outsiders om hur maktskillnader upprätthålls i ett grannskap i England. I hans fall handlade det om att personer som bott länge i området upprätthöll skillnader mellan sig och de nyinflyttade och på så sätt behöll de den makt de hade sedan tidigare. Elias visar att den etablerade gruppen tillskriver sig själv egenskaper som moraliskt överstående outsidergruppen. De tillskriver sig själva gruppkarisma och de andra gruppskam.
”Att då, som ni gör nu, aktivt bidra till att göra livet otryggt för själva basen i samhället, den ”normalhederlige” medborgaren, som genom sina skattemedel både möjliggör att vårda de som inte platsar i den gängse normen och finansierar hela det politiska systemet, som ni är en del av, tyder på en högst beklaglig arrogans och alienerad syn på tillvaron och samhället.”
I fallet med boendet i Helsingborg var detta tydligt. Det går till exempel att se i citatet ovan. Grannarna uppfattade sig själv som normala, vanliga och som om de bidrog till samhället mer än andra i form av skatter. Med gruppkarisman kommer en övertygelse om sin egen rätt till mer makt i samhället. Grannarna riktade protesterna mot kommunen och de ansåg att de blivit berövade på rätten att påverka. Ett motiv var att de som betalar mycket skatt även bör få påverka mer än de som betalar mindre i skatt.
De psykiskt funktionsnedsatta blev tillskrivna omoraliska egenskaper. Enligt Norbert Elias är det inte enskilda personer som får dessa egenskaper, utan det är gruppen som sådan som blir tillskriven gruppskam. Dock reflekterar det även individen. Egenskaper som användes för att beskriva de som skulle flytta in var ”farliga”, ”irrationella” och ”våldsamma”. Man ställde även psykiskt funktionsnedsatta mot barn och lät detta vara två oförenliga grupper.
Frida Andersson,
S-studenter Malmö
