Jag får ensam genomlida

mina egna kval

För inga sår som svida

i deras Taj Mahal

Portar av guld

och svandun i bingen

De bygger på din skuld

men tröst finns för ingen

Släng edra plåster bort

Ingen där att sköta

Sår av gammal välkänd sort

Din egen skam, din röta

Så kastar vi utan kval

ut de förbjudna lungorna

Ett självständigt val

enligt välsmorda tungorna

Micaela Kedhammar

skribent och landstingspolitiker