Mattias V. Pettersson: Husby och behovet av ett inkluderande medborgskap

Foto: Scanpix.

 

De senaste händelserna i Husby har fått retoriken kring ”Vi och Dom” att eskalera i en skrämmande fart. Vissa människor räknas som mindre integrerade och missanpassade trots att vi alla är svenska medborgare. Intressant är att i denna kontext diskutera medborgarskap och vad begreppet egentligen innebär.

 

Själva uttrycket har sina rötter i franska revolutionen och de liberala idéer det förde med sig. Idag innebär det att du har fulla sociala och politiska rättigheter i en stat men också skyldigheter som att betala skatt och i vissa fall värnplikt. Men att ha papper på att du tillhör en stat betyder inte att du har lika rättigheter som din granne; långt därifrån.

 

Uppenbart är att strukturer bestämmer hur mycket ditt medborgarskap i ett land egentligen är värt. Hur integrerad du än är, hur artikulerad ditt språk än är så kommer du ändå att behandlas annorlunda. Medborgarskapet och därmed dina rättigheter är flexibelt efter hur ljus din hy är, hur väl ditt namn klingar med det inhemska språket och efter ditt ekonomiska kapital.

 

Det är tydligt att händelserna i Husby är en reaktion på att medborgarskapet i Sverige måste diskuteras. Vad innebär det att vara en svensk medborgare? Det är tydligt att vår statsminister gör skiljelinjer mellan människor när han pratar om att invandring bidrar till ökade spänningar.  ”De utmanar den svenska samhällssynen” är ett uttalande som väcker oro. Även om du har ett pass som lagligt visar att du tillhör en stat så talar ändå din statsminister om dig som något främmande, som någon som skaver mot det ”normala”.  Uppenbart är att det istället är ekonomisk ojämlikhet, rasism och olika förutsättningar som spelar in, samt ett svenskt medborgarskap som inte fungerar. Du måste helt enkelt prestera så mycket mer än dina ”etniskt svenska” landsmän för att räknas med i gemenskapen. Vad som missas här är att integration och medborgarskap är tvåvägskommunikation snarare än att allt ansvar läggs på ena sidan. Dessa begrepp är inte ristade i sten och måste ständigt diskuteras och förändras. Vi lever i ett dynamiskt samhälle där vad som var ”svenskt” igår inte är ”svenskt” idag.

 

Det räcker inte att bara tala om svenska medborgare. Vi måste föra in en diskussion om inkluderande medborgarskap och ett aktivt medborgarskap där vi belyser vad som idag diskriminerar och hindrar människor från att fullt ut utnyttja sina rättigheter som en medborgare i Sverige. Istället för att döma människor på ett primitivt sätt och efter ytliga faktorer måste vi leta efter djupare orsaker. Om vi ens ska fortsätta med begreppet nationella stater måste vi sprida ut makten och skapa institutioner som representerar hur vårt samhälle verkligen ser ut. Det måste finnas utrymme för fler människor att berätta sin historia och få möjligheten att påverka den vardag hen existerar i. Vi måste skapa ett inkluderande medborgarskap som verkligen fungerar.

 

Mattias V. Pettersson, Libertas

Share

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *