Foto: Paul Hanna

 

Vi är illa ute. Ja, vi är faktiskt på väg att dö. Hur utplånas en civilisation? Förmodligen ungefär så här:

 

Våra hav är en välutnyttjad soptipp. Giftigt avfall, plast, olja och kemikalier är några av sakerna som regelbundet dumpas i våra gemensamma världshav. Östersjön är ett av världens mest radioaktiva hav.  Den största källan till radioaktivitet i fisk, blåstång och bottenlevande organismer i Östersjön är rester efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. Utöver det lider Östersjön av utbredd bottendöd, till stor del på grund av algblomning orsakad av omgivande högindustriella jordbruk som till stor del utnyttjar konstgödsel.

 

Kvicksilver i haven överförs till människor genom konsumtion av fisk. Även små mängder kvicksilver kan leda till svåra skador på ett foster. Livsmedelsverket rekommenderar att man inte äter fisk som kan innehålla kvicksilver oftare än 2-3 gånger per år under tiden man försöker bli gravid, och under graviditet och amning. För ett fosters hjärna har kvicksilver katastrofala effekter då giftet förstör komplexa och känsliga processer i hjärnans utveckling. ”Det är permanenta skador som innebär att barnen föds med mycket lägre IQ som de inte alltid kan kompensera för genom långvarig träning”, enligt Philippe Grandjean, professor i miljömedicin vid Syddansk universitet[1]. För fisken är det däremot för sent. Katarina Gårdfeldt, docent i oorganisk miljökemi, säger:

Tyvärr ser vi ingen tendens till minskning av kvicksilver i fisk. Förmodligen har vi passerat naturens gränsvärde för hur mycket kvicksilver den klarar av att ha i omlopp. Vi har helt enkelt frigjort för mycket kvicksilver ur jordskorpan ut till atmosfären, att det inte hjälper att minska våra utsläpp[2].

 

Ett välkänt och –dokumenterat exempel är katastrofen i den Japanska staden Minamata på 1950-talet. Där låg Chisso Corporation, sedan 2012 JNC, en kemisk industri som släppte ut stora mängder kvicksilver i vattnet. Först insjuknade och dog stadens katter, varpå människor drabbades av akut kvicksilverförgiftning genom fisken de åt. Men också kvinnor som inte blivit sjuka började föda gravt förståndshandikappade barn, på grund av det kvicksilver fostret fått i sig genom moderns kropp. Än idag är lidandet i Minamatas befolkning av utsläppen stort.

 

Kemikalieindustrins konsekvenser. Foto från 1971 av W. Eugene Smith.

 

 

I går rapporterade Dagens Nyheter att fler dör av miljöförgiftningar i världen än av krig:

 

De flesta av dödsfallen sker i hjärtsjukdomar, stroke och lungcancer. De kopplas till luftföroreningar som orsakas av främst kolkraftproduktion och fordonstrafik, men också markföroreningar på grund av kemisk industri och gruvdrift[3].

 

I våras kom Världshälsoorganisationen, WHO, ut med en rapport som gör gällande att en fjärdedel av de barn under fem år som avlider, gör det till följd av ohälsosamma eller förorenade miljöer. Det handlar främst om smutsigt vatten och luftföroreningar, passiv rökning och dålig hygien. Luftföroreningar ökar också risken för barnen att i framtiden drabbas av hjärtsjukdomar, stroke och cancer, enligt rapporten. Värst är det i fattigare städer:

 

More than 80% of people living in urban areas that monitor air pollution are exposed to air quality levels that exceed the World Health Organization (WHO) limits. While all regions of the world are affected, populations in low-income cities are the most impacted[4].

 

Enligt UNICEF dör 800 barn varje dag på grund av smutsigt vatten[5]. Faktum är att upprinnelsen till västvärldens förlängda medellivslängd kan härledas till ett konkret faktum: sanitära förhållanden. Vatten och avlopp. I dag saknar 663 miljoner människor tillgång till just detta.

 

Vi lever just nu, år 2017, i en tid av massutrotning. Till skillnad från tidigare historiska skeenden av storskalig utrotning, då vulkanutbrott eller meteoritnedslag var orsaken, är nu människan upphovet. Djurlivet decimeras på grund av förstörelse av livsmiljö, tjuvjakt, föroreningar, invasiva arter och klimatförändringar. Huvudorsaken bakom denna styggelse är mänsklig överbefolkning och överkonsumtion, speciellt av de rika, enligt forskare[6]. Ett avgörande hot är bidöden. Ett allt hårdare industrialiserat landskap, giftbesprutning och sjukdomar hotar just nu våra bin. De förlorar sina naturliga bon och sin mat på grund av mänsklig verksamhet. Ungefär en tredjedel av den mat vi äter kommer från växter som bin och humlor pollinerar, enligt Naturskyddsföreningen[7]. Einstein lär ha sagt att ”om världens alla bin dör ut, är mänskligheten utplånad inom fyra år”.

Ett gäng döda honungsbin i South Carolina i sviterna av insektsmedelsbesprutning. 

 

Nu ska kolnäringen i Australien börja exportera kol till Kina och som en konsekvens av detta måste havsbottnen muddras för att bana väg för ökad trafik med kolfartyg. Detta är ett direkt hot mot Stora barriärrevet – ett av UNESCO:s världsarv och världens största byggnadsverk av levande organismer.

 

Detta är läget. Och då har jag inte vidrört den katastrofala köttindustrin eller bilismen.

 

Vad har vi emot oss?  Enorma kapitalintressen. Köttindustrin. Kemikalieindustrin. Fossilindustrin. Ett ekonomiskt system som genererar enorma inkomstklyftor: enligt de senaste siffrorna från Oxfam är världens åtta rikaste män goda för lika mycket kapital som halva världens befolkning. Intressen som inte tvekar att utnyttja sina starka positioner och stora inflytande för att påverka politiken. Konsumentmakt kommer inte att lösa detta spektrum av varierande och förödande miljö- och klimatproblem. Det fåfänga joxandet i överbyggnaden måste överges. Det är dags att angripa basen.

 

Ludvig Fahlvik

Libertas redaktör

 

 

[1] https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/sa-farligt-ar-kvicksilver-egentligen

[2] Ibid.

[3] https://www.dn.se/nyheter/varlden/fororeningar-dodar-fler-an-krig-drabbar-tusentals-i-sverige/

[4] http://www.who.int/phe/health_topics/outdoorair/databases/cities/en/

[5] https://unicef.se/fakta/vatten-och-sanitet

[6] https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/massutrotning-i-varldshaven-nalkas

[7] https://www.naturskyddsforeningen.se/radda-bin