Vallokalerna i Bosnien-Hercegovina stängde i söndags kl.19.00. Det bosniska folket valde landets presidenter och lagstiftare på nationell och regional nivå i ett val mellan nationalister och en reforminriktad opposition.

Landets politiska val beskrivs ofta av bosnier som alltför komplicerat eller svårförståelig. Med ett tre delatpresidentskap och den blodigaste konflikten i Europa sedan andra världskriget

Den kommunistiska republiken av Jugoslavien upplöstes i slutet på 90-talet. Som en nybildad stat med flera etniska och religiösa motsättningar hamnade Bosnien-Hercegovina i ett krig mellan 1992 och 1995. Konflikten var den blodigaste i Europa sedan andra världskriget. 

Landets tre största etniska grupper, de östortodoxa serberna, katolska kroaterna och muslimska bosniaker, drogs in i en konflikt som resulterade i  folkmord, massvåldtäkt och att flera bosniaker som bodde dels i kroatiska och serbiska majoritetsområden och dels i de bosniakiska områdena hamnade i koncenrationslägern. Landet var även utsatt för aggression med stöd av grannländerna Serbien och Kroatien, som utgav sig för att representera de bosniska serberna respektive kroaterna.

Bosnien-Hercegovina är fortfarande extremt sårbart för de ökade nationalistiska spänningarna. Flera städer bland annat huvudstaden Sarajevo, utsattes för år av krigföring, inklusive urskillningslös beskjutning av prickskyttar mot civila.

I kriget omkom runt 100 000 personer, och två miljoner människor flydde i landet eller till ett annat grannland. Mest anmärkningsvärt är folkmordet på bosniaker i Srebrenica i juli 1995, som resulterade i mordet på över 8000 män och pojkar.

1995 utarbetades ett fredsavtal, Daytonavtalet. med syftet att avsluta kriget. En ny konstitution och ett nytt valsystem skapades, vilket gjorde det möjligt för landets tre största etniska grupper att dominera inrikespolitiken och utöva kontroll över viktiga beslutsprocesser.

Fredsavtalet delade landet i två entiteter, den serbdominerade Republika Srpska, RS, och den bosniak-kroatiska federationen Bosnien-Hercegovina, Federationen Bosnien-Hercegovina är ytterligare uppdelad i tio kantoner, medan det nordöstra distriktet som ligger mellan de två entiteter, Brčko, blev ett självstyrande distrikt med egna institutioner. Resultatet blev världens mest komplicerade valsystem med 14 olika regeringar och totalt 136 ministrar.

• Kriget har aldrig tagit slut, det blev bara en del av det politiska systemet istället,  säger Dina, en ung aktivist som är engagerad i HBTQ+ frågor.

Landet styrs genom ett tredelat presidenstsystem, där varje president väljs för en fyraårig mandatperiod för att representera en av de tre etniska grupperna, och ett ministerråd och dess president som i huvudsak fungerar som  landets premiärminister.

Den parlamentariska församlingen i Bosnien-Hercegovina har två kamrar. Den består av representanthuset, ett underhus som har 42 ledamöter, valda för en fyraårsperiod och folket huset, ett överhus som består av 15 medlemmar, utsedda av federationernas respektive parlament.  Med andra ord väljs fem serbiska ledamöter av Republika Srpskas nationella församling, fem ledamöter av den bosniakiska delen i överhuset i parlamentet, samt fem ledamöter av den kroatiska delen.

Landets decentraliserade politiska system har ofta anklagats för att försvåra för människor att utkräva ansvar från politikern. Men även för ge för lite incitament för människorna att gå till vallokalerna och rösta.

Medan överhusen på entitetsnivå har ett angivet antal platser för de som inte identifierar sig som vare sig serber, kroater eller bosniaker, är underhuset på statlig nivå, likt presidentskapet exkluderande för andra minoriteter. 

Detta innebär att en medborgare i Bosnien-Hercegovina som inte identifierar sig med en av de tre etniska grupperna kan varken väljas till underhuset eller presidentskapet, trots att varje medborgare har enligt lag rätt att rösta i valet.

Dessutom är presidentvalet designat på ett sätt där invånare i Republika Srpska är de enda som kan nomineras eller rösta på den serbiska medlemmen av presidentskapet. Bosniaker och kroater kan i sin tur bara kandidera eller rösta i presidentvalet om de är bosatta i den andra delen av landet, det vill säga federationen Bosnien och Hercegovina. 

Hamza Jamous
GSHF