Hur arbetet överlevde teknologin

ArbetssamhälletNär den tekniska utvecklingen har effektiviserat vår produktionsapparat så till den grad att vi måste dumpa varor för att hålla priserna uppe, varför fortsätter vi då att arbeta hela fyrtio timmar i veckan? Och hur kan arbete  anses vara en del av den mänskliga naturen, när man i århundraden genom predikningar, uppfostringsläror och politiska program försökt anpassa eller tvinga människor till arbete? Roland Paulsen, doktorand i sociologi vid Uppsala universitet, attackerar föreställningen om arbete som någonting nödvändigt och bra och frågar sig vad arbete egentligen betyder.

“När vi talar om arbete i positiva ordalag framhåller vi gärna de kreativa yrkena som föredömliga, och förväxlar sedan denna idealbild med det reellt existerande arbetslivet. “
Boken börjar med en bred idéhistorisk exposé, som tar oss från Platons och Aristoteles kritik av arbetet som förnedrande (att behöva underordna sig naturens eller en annan människas vilja) och distraherande (hindrar en från att syssla med det som är viktigt i livet), genom att arbetet steg för steg omvärderas, fram till dagens arbetslinje, om vilken höger och vänster beskrivs som eniga: vi både måste och bör arbeta, och gärna mer. Särskilt viktiga hållpunkter på denna resa är reformatorn Jean Calvins benägenhet att se ett samband mellan arbetsinsats och förmögenhet, och vänsterhegelianernas (däribland Marx) idéer om arbetet som uttryck för personligheten och därmed som en väg till självkännedom.
Roland Paulsen
Arbetssamhället – Hur arbetet överlevde teknologin
Gleerups, 2010

Denna historia innefattar också en utveckling av själva arbetsbegreppet.
Platon och Aristoteles syftade med arbete på de sysslor som skaffade fram livets nödtorft, men med tiden har arbete kommit att innefatta varje syssla som inte är olaglig och någon är villig att betala för. Platon och Aristoteles ansåg inte att det de gjorde när de skrev och diskuterade var arbete, men en modern filosofiprofessor anser sig vara “på jobbet” när hen är i universitetets lokaler. Paulsen avstår från att ge någon egen definition av arbete.  Istället gör han en poäng av att ordets vaga innebörd idag gör det orimligt att uttala sig så (positivt) generaliserande som vi ofta gör idag.
För det finns onekligen många negativa sidor hos det som kallas arbete och arbetsliv idag. När vi talar om arbete i positiva ordalag framhåller vi gärna de kreativa yrkena som föredömliga, och förväxlar sedan denna idealbild med det reellt existerande arbetslivet. Detta ligger dock, som Paulsen systematiskt och målande beskriver, en bra bit ifrån vad som vore önskvärt. Han lägger betoningen inte på det välkända fysiska slitet inom vård och somlig industri, utan på vissa fenomen inom tjänstesektorn. Till exempel det emotionella arbetet inom vissa serviceyrken (flygvärdinnor, butiksförsäljare, hotellpersonal) som går ut på att få andra människor att känna sig tillfreds, med hjälp av metoder som annars är reserverade för icke-ekonomiska relationer.  Sådant arbete får ofta till följd att människor drar sig undan umgänge på fritiden, eftersom de får svårt att skilja dessa relationer från det de gör när de jobbar.

Den kanske mest intressanta aspekten på dagens arbetsliv
i Paulsens beskrivning är det tomma arbetet – den tid när vi är på jobbet men gör något annat än vad vi får betalt för. Av alla förargelseväckande exempel är det roligaste de uppsägningar som ägt rum på bl.a. Migrationsverket sedan det kommit fram att anställda ägnat en stor del av arbetstiden åt att porrsurfa. Detta avslöjades för att man av andra skäl kollade loggdata, inte för att verksamheten hade blivit lidande. Mer systematiska beräkningar i olika västländer har kommit fram till att kontorsarbetare i genomsnitt använder mellan 1,5 och 3,5 timmar per arbetsdag till annat än vad de är anställda för att göra. Onekligen en intressant aspekt i debatten om arbetets meningsfullhet.

Politiskt förefaller Paulsen luta åt det anarkistiska hållet
och missar naturligtvis inte att dela ut en och annan släng åt socialdemokratin för att ha anammat en retorik om “rätten till arbete”, när vi egentligen borde sagt rätten till välstånd. För att ha pratat vitt och brett om arbetets välsignelser, och sedan gått rakt i fällan (eller bara hållit med) när högern vänt denna diskurs till en fråga om flit och moral. Samtidigt ges också Gunnar Adler-Karlsson, funktionssocialismens formulerare, rikligt med utrymme, och utgör ändå ett exempel på att det funnits en mer arbetskritisk linje även inom socialdemokratin. Varför denna linje har kommit på avvägar är onekligen värt att begrunda.

Boken har främst introducerande och refererande karaktär.
Det är synd att Paulsen inte försöker knyta ihop alla de idéer han introducerar till en mer sammanhängande teori (med uttalade mikrofundament) om hur vi har hamnat här, trots att man kan tvivla på att särskilt många velat det. För när han i slutkapitlet inte vill erkänna någon annan rationalitet i dagens ekonomiska system än att det utövar makt för maktens skull, fördunklar han snarare än klargör. Det är knappast omöjligt att det som är rationellt för den enskilde i en viss situation kan bli irrationellt för henom på sikt eller för samhället som helhet (fångarnas dilemma, någon?). Det hade också varit intressant om han hade diskuterat frågan om varför facket förefaller ha prioriterat löneökningar framför arbetstidsförkortningar, eller hur de sänkningar av arbetstiden som ändå har ägt rum (1919: 48 timmar, 1957: 45 timmar, 1970: 40 timmar, och i nutiden även vissa avtalslösningar som har tagits fram i världskrisens kölvatten) ändå har varit möjliga att genomföra.

Sådana invändningar bör dock inte skymma
att Paulsens bok bär på en underbar samling idéer som nog kan ge vem som helst svindel. Själv kom jag ofta att tänka på uttrycket “att atmosfären som vi lever i tynger på var och en med 20 000 skålpunds kraft”. Marx använde denna bild som metafor för människors förmåga att vänja sig även vid de uslaste förhållanden, och såg det som sin uppgift att få sina läsare att känna dessa tyngder. Paulsens bok lever mer än väl upp till en sådan ambition.
Share

5 thoughts on “Hur arbetet överlevde teknologin

  1. I’m not sure where you’re getting your info, but good topic.

    I needs to spend some time learning much more or understanding more.
    Thanks for excellent info I was looking for this information for my mission.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *