Idag präglas socialdemokratin till stor del av tron på att kapitalismen går att reglera. Att det faktiskt går att förhindra ekonomiska kriser och samtidigt ha en fri marknad. Man har på senare tid accepterat kapitalismen och tappat tron på en annan samhällsordning. Istället har man börjat använda sig av en retorik som hyllar tillväxtens fantastiska egenskaper och främjandet av näringslivet. Det anses vara vad som skapar jobb och välstånd.
Problemet med detta är att ekonomiska kriser alltid kommer att vara en återkommande faktor, eftersom de är en naturlig del av systemet. Det är helt enkel så utbud och efterfrågan fungerar, det förändras konstant. Detta har även historien bevisat med alla dess kriser. Alltså går det inte att ändra ett ords innebörd till det motsatta och börja tro på att kapitalismen går att reglera.’
Ett annat problem med att acceptera det kapitalistiska systemet är att man då även accepterar odemokratiska strukturer. Vi är överens om att demokratin är bland det viktigaste att värna om. Gäller det då inte den ekonomiska demokratin också? Kapital innebär makt och om vi är seriösa med att vi vill ge makt åt folket måste vi demokratisera ekonomin. Kapitalismen fungerar på det sättet att de med bäst förutsättningar lyckas bli svinrika på andras bekostnad, vilket är högst odemokratiskt. Idag äger 80 personer mer än vad hälften av jordens befolkning gör tillsammans. Det är just på grund av det ekonomiska system vi lever i som det är på det viset. Vissa skulle säga att vi måste anpassa oss efter dagens system för att kunna förändra. Men hur ska vi någonsin kunna göra det om vi helt tappar tron på att en annan ekonomisk världsordning är möjlig?
Vår strävan är att folk ska kunna uppfylla sina drömmar och göra det de vill med livet oavsett socioekonomisk bakgrund. Endast med en demokratisk ekonomi är detta möjligt. En sådan ekonomi hade inneburit motsatsen till det vi har idag. Makten från den rikaste procenten hade förflyttats till arbetarna och därmed hade många nya möjligheter uppstått för folket. Vi hade brutit oss loss från kapitalets bojor som vi idag hålls fast vid och själva tagit för oss av frukterna av vårt arbete. Arbetarklassen hade fått en sann chans till ett meningsfullt liv som inte endast innebär arbete. Ett liv där du faktiskt kan få utlopp för din kreativitet och uppfylla dina drömmar. I dagens samhälle sätter kapitalet stopp för det.
Om socialdemokratin vill vara en progressiv rörelse som faktiskt vill ge mer makt åt arbetarna så måste den ekonomiska demokratin vara en självklarhet. Konflikten mellan arbete och kapital måste utpekas och problematiseras om vi ska kunna föra en politik som gynnar arbetarklassen. Det räcker inte med kortsiktiga mål som endast sträcker sig till år 2020, för vad ska hända efter det? De stora visionerna och tron på ett annat samhälle måste åter igen bli socialdemokratins ledstjärna. Därför krävs det även att vi lämnar tanken om en reglerad marknadsekonomi bakom oss och istället ställer in oss på tron om en demokratisk ekonomi där alla är inkluderade.
Selma Haskovic
Libertas redaktion
