His truth is marching on

I den moderna demokratin så ses politiskt våld som ett oacceptabelt och omoraliskt tillvägagångssätt, även om våldet sker i demokratins, frihetens och rättvisans namn. Orättvisor skall med fredlig kamp bekämpas i alla dess former, men innebär detta att det politiska våldet inte har sina hjältar genom historien?

Jag vill börja artikeln med att förtydliga att jag inte på något sätt stödjer, uppmanar eller uppmuntrar till politiskt våld i Sverige eller andra fungerande demokratier.

En kall söndag natt den 16:e oktober 1859, Harpers Ferry, Virginia. Tjugotvå män beger sig in i staden och klipper av telefonlinjerna. De närmar sig sitt mål på andra sidan staden i tystnad, men när de bara är några hundra meter ifrån målet bryts tystnaden av kyrkklockornas ringande, de har blivit påkomna. Det är för sent att avbryta nu, de har alla gett sig in på detta med vetskapen att de kan dödas under räden, men att det är för en viktigare mening som måste göras. Vid deras mål, stadens vapenarsenal, finner de endast en nattvakt som snabbt tvingas lämna över sina nycklar till männens ledare som i sin tur låser upp vapenarsenalen. Med dessa vapen skulle de påbörja den revolt som minsann skulle ta slut på det amerikanska tyranniet. Deras ledare hade länge stridit på delstat och nationell nivå för en mer aggressiv aktion mot denna orättvisa, deras ledare John Brown, deras mål, starta en slav revolt.

John Brown och hans 21 män ockuperade mellan den 16:e och 18:e oktober 1859 vapenarsenalen i staden Harpers Ferry i delstaten Virginia. Deras mål var att med dessa vapen starta en revolt i delstaten, där slaveri ännu var lagligt. Alla dessa män var abolitionister som genom politiskt våld och med vapen kämpat emot slaveriet i först Kansas och nu försökt göra detsamma i Virginia. Operationen misslyckades efter att den amerikanska armén besegrat männen och anhållit dem den 18:e. Nyheten om attacken blev riksnyhet och många kände redan till John Brown och uppfattade honom som en extremist.

Brown dömdes till avrättning för förräderi mot delstaten Virginia, mord och hetsande till slavuppror, men under rättegången ändrade många i nordstaterna sin uppfattning om honom. Hans tal och handlingar uppfattades allt mer som de av en martyr snarare än de av en galning, Brown blev en av USA:s mest kända individer. John Brown avrättades den 2:a december 1859, lite mer än ett år före Amerikanska Inbördeskriget 1861 som i grunden handlade om slaveriet.

“Had I so interfered in behalf of the rich, the powerful, the intelligent, the so-called great, or in behalf of any of their friends, either father, mother, brother, sister, wife, or children, or any of that class, and suffered and sacrificed what I have in this interference, it would have been all right; and every man in this court would have deemed it an act worthy of reward rather than punishment.” – John Brown, 2a November 1859.

Idag uppfattas John Brown som en abolonistisk hjälte men av många uppfattades, och ännu uppfattas, han som en terrorist och mördare. Hans metoder skrämde många vita amerikaner som var emot slaveriet men inte var abolonister. Många andra hyllade hans metoder som direkta och behövliga efter att fredliga lösningar misslyckats i årtionden. Inte långt efter John Browns död startade det Amerikanska Inbördeskriget mellan Nordstaterna och Sydstaterna om slaveriet, under detta inbördeskrig publicerades en hyllningslåt till John Brown.

John Brown’s body lies a-moldering in the grave, [x3] 
His Soul goes marching on!
Glory, Glory, Hallelujah! (x3)
His Soul goes marching on!

Denna låt gav sedan stark inspiration till abolonisten Julia Ward Howe som samma år skrev den idag mycket kända Battle Hymn of the Republic som under inbördeskriget användes som inofficiell nationalsång för Nordstaterna.

Mine eyes have seen the glory of the coming of the Lord;

He is trampling out the vintage where the grapes of wrath are stored;
He hath loosed the fateful lightning of His terrible swift sword:
His truth is marching on.
Glory, glory, hallelujah! [x3]
Our God is marching on.

John Brown, abolonist och våldsman, hjälte och terrorist. En man som i sin kamp mot slaveriet deltog i en blodig kamp mot slavdrivare, slavförespråkare och försökte starta ett slavuppror bara något år innan inbördeskriget. Hur bör denne man dömas? Hans aktion misslyckades vid Harpers Ferry men hans legend är än idag starkt levande och hans agerande för det han trodde på ökade kämparglöden som fanns inom den abolitionistiska rörelsen.

Frihetskämpe eller Terrorist?




Erik Solfors

Share

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *