”Den som är satt i skuld är inte fri” sa en inte så okänd partiledare en gång i tiden. För dig och mig är det enbart ett citat, men för de dryga 2 % av den svenska befolkningen som är problemspelande är det levd verklighet. Spelproblematik och den skuldsättning som följer går att förhindra, men inte med den nuvarande lagstiftningen. En hårdare reglering av spelreklam måste till. 

Idag lider drygt 134 000 av den svenska befolkningen av spelproblem, varav majoriteten av dessa spelar online. Det allvarligaste spelmissbruket, alltså de som lider av spelberoende har mer än fördubblats de senaste tio åren enligt Folkhälsomyndigheten. En starkt bidragande faktor till den negativa utvecklingen har varit spelbolagens ökade expansion med dess aggressiva marknadsföring.  

Spelbolagen senaste år har präglats av stora vinstökningar samtidigt som de spelberoendes liv har präglats av överskuldsättning för att finansiera missbruket. Att Kronofogden till slut knackar på dörren och den personliga konkursen med utmätning och skuldsanering blir verklighet är snarare regel än undantag. Med det som bakgrund är det kanske inte så konstigt att självmordsrisken hos spelberoende är 15 gånger högre än befolkningen i stort.

Spelmissbruket som spelbolagen bidrar till förstör inte enbart för den enskilda och deras familjer utan dränerar rättsväsendet och välfärden på resurser som måste sättas in för att lösa konsekvenserna av beroendet. Dessa resurser skulle kunna besparas och spenderas på annat om beroendet inte tilläts uppstå från början.

För att förhindra att beroenden uppstår så krävs att regeringen inser vilket folkhälsoproblem spelande faktiskt utgör och anpassar lagstiftningen därefter. Idag tillåts nämligen spelbolagen i allt för stor utsträckning själva ansvara för att iaktta måttfullhet vid marknadsföring, något som är naivt att förvänta sig av vinstmaximerande bolag.

Inspiration till hur lagstiftningen ska utformas bör hämtas från den redan existerande lagstiftningen angående hur tobak och alkohol får marknadsföras. Om en liknande reglering introducerades skulle en grundlagsändring krävas, men det skulle samtidigt medföra att konsumenterna får det starka skydd de förtjänar!

Vi bör samtidigt vara fullt medvetna om att en stärkt reglering av hur spel får marknadsföras inte kommer vara den enda lösningen på problemet, utan det kommer krävas fler åtgärder.  Men det är åtminstone ett steg i rätt riktning mot att individer ska förbli fria att forma sina egna liv.

Frej Anderson

Juriststudent, SSK (Stockholms socialdemokratiska studentklubb)