Hamiltonian

Foto: Emma Fastesson Lindgren

I stundens hetta förhandlar EU:s ledare om organisationens räddningspaket för coronakrisen. Tyskland, Frankrike med flera föreslår att EU tillsammans ska låna upp miljarder för att därefter dela ut pengarna som bidrag eller lån till medlemsländer i behov. Debatten runt omkring kantas av kritik och berömmelse för de stater, furgal four (där Sverige ingår), som står emot växande avgifter för de inbetalande medlemsstaterna. Kommentatorer har valt att kalla EU:s nya inriktning för Hamiltonian, efter USA första finansminister Alexander Hamilton. Men vad var det egentligen som hände i amerikanska kongressen för 230 år sedan. Hur fick Hamilton genom sin federala skuldpolicy och kan hans lösning ge inspiration till dagens dilemma?


Att bedriva revolution är dyrt. Många delstater hade lånat pengar för att driva ut britterna vilket försatte dem i djup skuld efter kriget. De sydliga staterna var bättre på att få igång handeln därefter och kunde pö om pö betala tillbaka sin skuld. För de nordliga staterna var det desto svårare. 


Jämfört med i norr var slaveriet mer utbrett i södern och dess invånare mer beroende av det. Ett exempel på detta var USA:s kommande tredje president Thomas Jefferson. Under revolutionen befanns han sig i Paris som landets ambassadör. Där levde han över sina tillgångar och drog på sig skulder. Väl hemma yttrade han sitt förakt mot slaveriet samtidigt som han ägde över 100 människor. Enligt hans logik, kunde han inte betala av sina skulder om priser för arbetskraft skulle stiga från 0 till lön.


Under sin färd från Europa blev han utnämnd till USA:s första utrikesminister. Tillsammans med president George Washington, krigsminister Henry Knox och finansminister Alexander Hamilton var han en del av landets första regering.


Som medförfattare till landets grundlag var Hamilton en stor förespråkare för union. Han vill till varje pris att de Förenta staterna skulle se en ljus framtid. Som landets förste finansminister inrättade han institutioner som skulle hjälpa honom att få in skatt till den federal budgeten. Till exempel skapade han ”the US Coast Guard” som skulle se till att tull betalas för alla varor som kom in i landet. 


Den största politiska reformen som Hamilton fick igenom under sin första tid som finansminister handlade om delstaternas lån. Hamilton ville krasst sagt att den federala staten skulle ta över skulderna och därefter vara den enda instansen som kunde belåna sig. Som argument hänvisade han till de stora lånen som fortfarande tyngde många stater på grund av revolutionen.


Federalisterna, som var de som ansåg att landet behövde en stark stat, höll med samtidig som antifederalisterna var emot. Många antifederalistpolitiker kom från södern och det motsatta gällde för federalisterna. 

Foto: Emma Fastesson Lindgren


Hamilton försökte vinna över sydstaterna genom att betona att alla stater hade vunnit lika mycket på revolutionen. Men om deras kostnader fördelades ojämlikt skulle deras uppoffringar betraktas likadant. Landets framtida fjärde president, James Madison, klagade på att hans hemstad Virginia, som betalat tillbaka det mesta av sin krigsskuld, skulle tvingas bistå de stater som inte var lika duktiga.


För att få igenom sin plan började finansministern att förhandla. Vid denna tid låg nationens huvudstad i New York vilket var där även Hamilton var permanent bosatt. Trots att han ville att denna bekväma situation skulle fortsätta insåg Hamilton att han kunde förhandla till sig en vinst genom att offra huvudstadsstämpeln. Under en ökänd middag med motståndarna Jefferson och Madison beslutade de tre att USA tillfälliga huvudstad skulle vara i Philadelphia och efter tio år flyttas till ett område mer söder ut vid floden Potomac. Idag kallas området Washington DC.


Med utgångspunkt ur denna historiska kontext finns det två hinder som Merkel och Macron måste överkomma för att kunna genomföra en sann ”Hamilton”. För det första måste de tvivlande medlemsländerna känna att de får ut något av dealen. En flytt från Bryssel kanske inte är aktuell, men medlemsavgifter och ledningsposter kan alltid läggas på förhandlingsbordet. För det andra måste de ledande länderna övertyga de andra att denna policy inte är ett ytterligare steg mot en europeisk federation, något som många medlemsländer inte är bekväma med. 


Utifrån hur dåligt förhandlingarna verkar gå kan man bara hoppas att Macron, Merkel och Lövfen, likt Hamilton, Madison och Jefferson, käkar middag tillsammans och reder ut krisen.  


Emma Fastesson Lindgren, vice ordförande för S-studenter, masterstudent i antropologi och fd praktikant på Sveriges generalkonsulat i New York


Referenser:

Chernow, Ron. 2004. Alexander Hamilton. Edition 2017. London: Head of Zeus.

Share

One thought on “Hamiltonian

Lämna ett svar till Packers And Movers Chennai Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *