Fyra år med Trump är snart över – kan vi känna hopp nu? -

Den 8 november 2016. Javits Center i New York. Jag har varit och knackat dörr i Pennsylvania och är sen till valvakan. Klockan är efter 23:00 och folk har redan börjat lämna valvakan. Valresultaten som kommer in från olika delstater ser fortsatt inte bra ut och jag hamnar oroväckande nära scenen. Tiden går och till slut, klockan två på natten, entrar Hillary Clintons kampanjchef John Podesta scenen. Han tackar för engagemanget och konstaterar att det har varit en mycket lång natt. Han meddelar att det inte blir något tal av Hillary Clinton och ber oss gå hem.

På väg ut ur Javits Center. En ny flash på mobilen. Trump har vunnit Pennsylvania. Hoppet om valvinst släcks nu på riktigt. I tunnelbanan. En ny flash på mobilen. Donald Trump utropas till vinnare av valet utan att ha en majoritet av rösterna. Samma natt kraschar Kanadas immigrationswebbsida på grund av överbelastning. En tydlig indikator på den kännbara oron och legitima rädslan som Trumps presidentskap gav upphov till innan han ens tillträtt. Nu fyra år senare kan man konstatera att den oron och rädslan i allra högsta var grad befogad. De som menade att Trump skulle kunna växa in i rollen som president eller sansa sig inför presidentämbetets tyngd hade fel. Alla som inte är rika vita heterocismän har farit illa under Trumps presidentskap.

Ett av de första besluten Trump fattade som president var att lägga fram en islamofobisk lag om inreseförbud för personer från vissa muslimska länder. Efter några turer fram och tillbaka blev en version som också inkluderar Nordkorea och Venezuela upprätthållen av högsta domstolen, dock med avvikande åsikter (dissents) från domarna Ruth Bader Ginsburg och Sonia Sotomayor. Trumps migrationspolitik med tillhörande familjeseparationspolicy har också inneburit att familjer har splittrats vid gränsen och att 66% av föräldrarna har deporteras utan sina barn.

Utöver detta har Trump flera gånger vägrat att fördöma nazister och vitmaktrörelsen utan snarare visat sympati. Senast under sista presidentvalsdebatten i år när han sa åt vitmaktgruppen Proud Boys att “stand down and stand by”. Men också efter alt-right demonstrationen i Charlottesville 2017 när han menade att det fanns “mycket fina människor (very fine people)” på båda sidor, där ena sidan skanderade nazistiska slagord och den andra var en antirasistisk motdemonstration. Samtidigt har Trump genomgående misstänkliggjort fredligt demonstrerande grupper som Black Lives Matter som krävt rättvisa och att det rasistiska våldet och strukturella diskrimineringen ska upphöra. Som respons har Trump hotat med att använda amerikansk militär på amerikansk mark, mot fredliga demonstranter. För ett foto utanför en kyrka i närheten av Vita Huset lät han Nationalgardet attackera demonstranter med tårgas.

Vidare har Trumpadministrationen genom en ny policy förbjudit transpersoner från att ta värvning i militären och transvård är inte längre något som erbjuds militärer. Skatten har också sänkts så att miljardärer som Jeff Bezos nu betalar mindre i skatt än medelklassen. Detta medan antalet som inte har tillräckligt med mat på bordet har ökat till 26 miljoner på grund av coronapandemin. Samtidigt har justitiedepartementet under Trump ändrat definitionen av sexuellt våld och våld i hemmet till att endast innefatta fysiskt våld. Tidigare inkluderades även psykiskt våld. Trump har även nominerat abortmotståndare till landets olika domstolar.

Listan kan göras mycket längre.

Den 7 november, fyra långa dagar efter valet den 3 november, utropades Joe Biden till segrare i presidentvalet och Kamala Harris spräckte dubbla glastak som den första svarta kvinnan att bli vald till vice-president. Det är ett fortsatt splittrat land som Biden-Harrisadministrationen tar över den 20 januari 2021, där Trumps fullkomligt grundlösa påståenden om valfusk inte bara underminerar demokratin i landet och tron på valprocessen, men också den nya administrationens förmåga att styra landet när en del av befolkningen inte tror att den är legitimt vald. Den nya administrationen kommer också få det mycket svårt att få igenom lagar om de inte lyckas få tillbaka senaten. Allt fokus är nu på den andra omgången av senatsvalet i Georgia, där demokraternas Raphael Warnock och Jon Ossoff har chans att skapa jämvikt i senaten och ge vice president Harris utslagsrösten.

Att Biden till stor del i början av sin mandatperiod kommer att få arbeta med skademinering av Trumps förda politik och återställning av status quo är ett uppenbart hinder för införandet av progressiv politik. Till saken hör också att Biden som politiker är en mitten-demokrat men förhoppningsvis kan Harris leda honom i en mer modig och progressiv riktning. Biden har gjort vissa kabinettsnomineringar som väcker visst hopp om progressiv politik, inklusive Janet Yellen som finansminister. Även om Biden tyvärr inte ställt sig bakom Green New Deal så har han signalerat att klimatkrisen kommer få ett särskilt fokus genom att utnämna ett klimatteam och John Kerry som särskilt sändebud för klimat. Kerry som under sin tid som utrikesminister var en del av förhandlingarna av Parisavtalet har också det explicita uppdraget att se till att USA åter inträder i avtalet. Det är av yttersta vikt att amerikanska folket ställer höga krav på Bidenadministrationen, men också att republikanerna krävs på ansvar när de stoppar eller vattnar ur progressiva förslag från den nya administrationen. Internationella samfundet måste också ställa höga krav, särskilt när det gäller klimatet, nedrustningen och det internationella utvecklingssamarbetet.

Även om Biden inte blir den progressiva president som många av oss hoppades på när vi i primärvalen drömde om Bernie Sanders eller Elizabeth Warren i Vita Huset så kan han ha ett transformerande ledarskap och bana vägen för framtidens progressiva ledare. Han har genom gemensamma arbetsgrupper (taskforces) tillsammans med folk utvalda av honom och Bernie Sanders visat villighet att lyssna och anpassa sin plattform. Han har också i vissa fall antagit progressiva förslag, så som Elizabeth Warrens policy att expandera det sociala skyddsnätet och ta bort studieskulder för miljontals amerikaner. Ja, det finns trots allt visst mått av hopp nu.

Sofia Hvittfeldt, styrelseledamot i S-studenters förbundsstyrelse

Referenser

ABC, 12/8/2018, Trump said ‘blame on both sides’ in Charlottesville, now the anniversary puts him on the spot

Business Insider, 20/12/2020, 54 million Americans, including 18 million children, to be food insecure by the end of 2020, according to Feeding America

Business Insider, 30/9/2020, Trump has repeatedly been endorsed by white supremacist groups and other far-right extremists, and they’ve looked to him as a source of encouragement

CNN, 27/6/2018, Supreme Court upholds travel ban

CNN, 2/6/2020, Trump threatens military force if violence in states isn’t stopped

CNN, 12/8/2017, ‘Blood and soil’: Protesters chant Nazi slogan in Charlottesville

Inside Climate News, 24/11/20, Biden’s Appointment of John Kerry as Climate Envoy Sends a ‘Signal to the World,’ Advocates Say

Naral, pro-choice America, Trump’s anti-choice judicial nominees

NBC News, 12/5/2019, Trump’s controversial transgender military policy goes into effect

NPR, 1/62020, Peaceful Protesters Tear-Gassed To Clear Way For Trump Church Photo-Op