Vi måste se vad som förenar oss snarare än det som splittrar oss. Libertas Simon Andersson vill se en rödgrönrosa enighet mot fascismen. 

Överallt i Europa ökar fascistiska reaktioner. Dessa utgör ett direkt hot mot arbetarrörelsen, eftersom de sätter nationalism före internationell arbetarsolidaritet.

Inom arbetarklassen och närstående grupper råder en splittring. Ett förakt mellan grupper. Den akademiska identitetsvänstern hyser ett förakt mot arbetare som röstar på SD. Arbetaren på glesbygden har fördomar mot invandrare. I samhället finns fördomar mot HBTQ-personer. I takt med att samhället har skiktats, har också större motsättningar uppstått olika grupper emellan.

Denna splittring är ett drömläge för borgerligheten, som aldrig vill se en enad arbetarklass. De vill få oss att tro att vi inte kan förenas.

Den enda motsättning som kan förena en majoritet av folket är den mellan arbete och kapital. En majoritet av befolkningen säljer sin arbetskraft till arbetsgivare som kan plocka mervärdet i egna fickor och stödja den politiska borgerligheten. Så ser det ut i hela världen. Därför är det av stor vikt att alla inom rörelsen inser sin position i det kapitalistiska samhället, att varken vita män, invandrare, bögar eller feminister är hot utan att dessa ofta har gemensamma klassintressen.

Min förhoppning är att de som verkligen förlorar på borgerlig politik kan lägga ner bråken och enas. Tyvärr finns det delar av arbetarrörelsen eller vänstern som saknar koppling till någon klassanalys. Om vänstern är helt ointresserad eller oförstående inför klassfrågan, kan den då verkligen kallas vänster? Vi måste inse att de flesta av oss sitter i samma båt. Det är inte invandrarnas fel att välfärden krackelerar, det är inte männens fel att miljön förstörs.

Av samarbete åt höger blir det ingen arbetarpolitik. Liberalerna kommer snart överge sina principer i takt med att fascismen växer på högerkanten. Borgerlig antifascism har alltid en gräns. Historien kommer döma oss om vi inte kommer överens inom vänstern och gör upp med fascismen.

En farlig arbetarrörelse är en optimistisk sådan. Den räds inte nya utmaningar. En splittrad och desillusionerad vänster är sällan ett hot.

Simon Andersson
Libertas