Men anledning av den debattartikel som S-studenters nätverk för progressiv drogpolitik fick publicerad i Dagens Arena 2017-12-19 och med förbundets kongress snabbt anstormande vore en drogpolitisk idédebatt genom Libertas på sin plats.

 

 

 

Jag anser att diskussionen  har två grundläggande dimensioner. En realpolitisk som hänger sig åt frågor likt ”vad är en rimlig gränsdragning mellan individ och stat?”, ”är det rimligt att straffa drogrelaterade handlingar av likartat värde utifrån olika straffskalor?” och så vidare. En annan som är ideologiskt viktigare – nämligen ”vad är frihet?”, ”bakom okunnighetens slöja – hur är gemene människa och under vilka omständigheter ska den leva?” eller ”är det utilitarist, instrumentellt utifrån vårt mål av den socialistiska republiken gynnsamt att samhället tillåter/accepterar drogbruk, och om – till vilken grad?”.

 

 

 

Jag är uppvuxen i en frisinnad frikyrklig familj i Jönköping. Jag har alltid varit nykterist. För mig är diskussionen om ANT (alkohol, narkotika, tobak) en diskussion som tar basis i den instrumentella appliceringen av konceptet frihet. Jag lever likt många med en avvägning mellan John Stuart Mills skadeprincip (1) och ett marxistiskt frihetskoncept där friheten är människors rätt och förmåga att bestämma över sina egna handlingar. Det inkluderar en kritik av individualismens vara, och dess skenbara natur som en slags potemkinkuliss – det vill säga att individen och dess individualism är falsk, en illusion, medan vi istället är konsumenter, av födelsen införda i ett rigitt system som enbart kan förändras genom den kollektiva massans kraftansträngningar. Individen är beroende av kollektivet, och kan inte individen upprätthålla aktörskap inom kollektivet så är det ingen individ. På grund av svårigheten och den oerhörda kraftsamling som krävs blir vårt kollektiva ansvar genom ett slags samhällskontrakt tvunget att hänse till det instrumentellt mest gynnsamma. Det mest gynnsamma är att människor inte fördunklar sina förmågor och förlorar sin medvetenhet och skärpa inför kapitalismens förtryck oavsett om den tar sig form i ekonomiska, kulturella eller sociala termer.

 

 

 

Vi kan även förstå det utifrån Isaiah Berlins frihetskoncept. De positiva och negativa frihetsaspekterna (2) är enkelt identifierbara när det kommer till ANT. Det har historiskt varit folkrörelsernas uppgift att strida för den positiva friheten i kampen mot folkkyrkans diskursiva hegemoni eller ANT:s negativa verkan på personers förmåga att bilda sig – men även i att mätta sig, arbeta eller att bara kunna vara medlem i sitt lokala samhälle.

 

 

 

Det är i detta avvägande mellan positiv och negativ frihet som vår diskussion ligger. Som samhälle kan vi inte acceptera att människors negativa frihet är så pass expansiv så att den inverkar negativt på samhället och dess individer. Vi bör inte heller acceptera beteenden som inskränker en positiv frihet. Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet, har utöver Berlins två frihetsbegrepp även lyft konceptet om frihet från dominans. Den friheten är vanligtvis applicerad i relation till könsmaktsordningen, men går även att applicera i relation till kapitalister och langare.

 

 

 

Jag kan inte tro att individens eller kollektivets frihet gynnas av att man tillåter produkter som på ett sådant noterbart sätt förhindrar vår förmåga att tänka mer rationellt och icke-manipulerat, som sätter oss i en beroendesituation gentemot langare och andra individer och som i värsta fall omöjliggör vårt deltagande i kollektivet. Vi bör därav inte acceptera ANT.

 

 

 

Men i realpolitiska termer bör vi i högre grad likställa dessa ting. Det är orimligt att alkohol och cannabisbruk, under förutsättning att de har en likartad effekt på människan, straffas utifrån olika straffskalor och tillåts existera under olika förutsättningar. Inte heller kan vi acceptera att människor indirekt ska bestraffas för sitt missbruk. Personer i en kraftig beroendesituation ska inte lämnas därhän utan snarare är det samhällets plikt att lyfta dem från det beroendet.

 

 

 

Utifrån det är det nödvändigt att inom sjukvården instifta sprututbytesprogram, att frikoppla omsorgen från rättsväsendets straffande instanser, att bygga ut de rehabiliteringssystem som idag existerar men också att gradvis befria samhället från de substanser som inskränker på vår positiva frihet.

 

 

 

Det innebär att alkohol, narkotika och tobak inte ska konsumeras i ett framtida socialistiskt samhälle.

 

 

 

 

 

Gustav Ekström

 

 

Förbundsstyrelseledamot med ansvar för välfärdsfrågor

Medlem i IOGT-NTO.

 

 

 

Fotnoter

1. Mills skadeprincip: “Det enda verksamhetsområde där man är ansvarig inför samhället, är det som berör andra människor, medan man inom det som bara berör en själv bör ha rätt till oinskränkt frihet. Över sig själv, över sin egen kropp och själ är individen suverän”.
2. Negativ frihet bör ses som frånvaron av inskränkande krafter, och positiv frihet bör förstås som förmågan till rationell, icke-manipulerad tankeverksamhet.
3. https://www.marxists.org/glossary/terms/f/r.htm – marxism och konceptet frihet (den 7 januari 2018).