Socialdemokraterna har gått med på en överenskommelse som på flera områden går stick i stäv med partiets värderingar och politik. Hur blev det så här? Vad händer nu? Och vad sjutton ska vi göra? Det frågar sig Libertas redaktör Madeleine Bengtsson. 

 

Vad händer nu?

Vad har förändrats?

I partiet, i samhället, i mig?

På bara några få dagar, men samtidigt under en väldigt lång tid?

Vad är vi nu?

Finns det en återvändo?

Har vi gått för långt?

 

Vad var alternativet?

Var det värre än vad vi fick?

Hur såg förhandlingarna ut?

Kommer den informationen att ges till medlemmarna?

 

(Om alternativet var att M faktiskt skulle börja styra med SD, varför i helvete får vi inte veta det? Vad var annars hotet? Blev överenskommelsen som den blev på grund av ett reellt hot, taktiskt spel, brist på ideologi eller brist på kompetens? Spelar det någon roll?)

 

Vad är en kompromiss?

Vad är att förhandla?

Vad är att påverka?

Vad är makt? Vem har den?

Vad är skillnaden mellan att vika ned sig och “ta ansvar” och vem bestämmer den?

 

Vad ska vi tala om vid nästa dörrknackning?

Vad ska vi visa att vi har genomfört?

Vad ska vi organisera för?

Vad är det vi vill?

 

För vad kämpar vi?

För vilka är det vi kämpar?

 

Varför behövdes ens en överenskommelse?

Vem bjöd in till den?

Varför kallas den migrationsöverenskommelse?

Vem är flykting, vem är migrant, vem är turist?

Vem bestämmer det?

 

Varför förbjuds inte opinionsmätningar?

 

Varför är så många nöjda med överenskommelsen?

Har SD redan vunnit?

Vad händer nu?

 

Madeleine Bengtsson

Libertas