Fem argument för avskaffande av det fria skolvalet

 

Ofta nämns friskolorna, och då särskilt profitskolorna, som en av orsakerna till ökad skolsegregation och marknadsanpassning av skolan. Vad som då förbises är att det fria skolvalet är en reform som inte enbart berör friskolorna. Tvärtom visar forskning från Umeå Universitet att det fria skolvalet sedan det infördes på ett fundamentalt sätt har förändrat förutsättningarna för både kommunala skolor och friskolor. Det innebär att såväl offentliga som fristående skolor idag driver utvecklingen mot ökad marknadisering av skolväsendet.

 

Varför bör då det fria skolvalet avskaffas? Nedan följer argument och bemötande av vanliga motargument.

 

Argument 1: Kunskapsorättvisor

 

Det fria skolvalet leder till att välutbildade och resursstarka målsmän väljer bort skolor med blandad sammansättning, vilket leder till att de så kallade kamrateffekterna vid dessa skolor sätts ur spel. Kamrateffekter kallas den positiva effekt på elevers resultat som uppstår till följd av att det finns ett visst antal elever som lyckas väl i skolarbetet. Frånvaron av kamrateffekter sänker skolresultaten vid de bortvalda skolorna och leder därför till kunskapsorättvisor. Då allt fler välutbildade och resursstarka målsmän saknar relation till den näraliggande skolan, ökar även risken för att skolföretagare och politiker genomför nedskärningar i skolan utan att detta medför protester. Frånvaron av resursstarka och krävande målsmän försvagar på så sätt likvärdigheten ytterligare.

 

Motargument 1: ”Anledningen till att skolorna är segregerade är att vi bor segregerat. Det fria skolvalet bidrar till att minska effekterna av segregation.”

 

Svar på tal: Ja, boendesegrationen påverkar segregationen i skolorna, men det är i första hand det fria skolvalet och inte den ökande boendesegregationen som har lett till ökade skillnader mellan svenska skolor under senare år. Det fria skolvalet har nämligen starkare segregerande effekter än boendesegregationen. Detta har geografer vid Stockholms och Uppsala universitet visat i ett forskningsprojekt.

 

Motargument 2: ”Föräldrar behöver kunna välja skola åt sina barn så att skolan passar barnens behov.”

 

Svar på tal: Detta är inte ett bra argument för det fria skolvalet, åtminstone inte i dess nuvarande form. Studier vid Stockholms och Uppsala Universitet visar att skolvalet i första hand inte i görs baserat på skolors kvalitet. Istället är det framför allt skolors etniska och sociala sammansättning som avgör. Lite slarvigt uttryckt: Föräldrar som gör ett aktivt skolval väljer inte bra skolor, de väljer bort oönskade klasskamrater åt sina barn.

 

Motargument 3: ”Om alla bara gjorde ett aktivt skolval så skulle likvärdigheten stärkas. Gör det obligatoriskt att välja skola för alla”

 

Svar på tal:  Det låter bra, men forskning visar att obligatoriskt skolval inte fungerar. Anledningen är att såväl resursstarka som resurssvaga grupper tenderar att välja skolor där eleven får möta andra elever med samma bakgrund. Ett så kallat aktivt skolval skulle snarast förvärra situationen. Bättre vore möjligen att låta målsmän och elever önska skola. Därefter skulle preferenser kunna viktas mot samhällets mål om likvärdighet och integration.

 

Argument 2: Lärar- och rektorsprofessionen

 

Forskning från Umeå Universitet visar att lärare och skolledares arbetssätt påverkas negativt av det fria skolvalet på ett mycket allvarligt sätt. I vårt skolsystem där eleverna är kunder och skolorna konkurrenter förskjuts alltför stor makt till enskilda målsmän och elever på bekostnad av lärare och skolledare. I en del fall hamnar de sistnämnda i rena utpressningssituationer till följd av den ekonomiska bestraffning som det innebär att en målsman flyttar sitt barn till en annan skola. Det är givetvis mycket problematiskt, inte minst med tanke på lärares myndighetsutövning då betyg sätts. Situationen kan jämföras med att ge åtalade möjligheten att själva välja i vilken tingsrätt deras rättegång ska hållas, vilket anses absurt eftersom valsituationen givetvis skulle påverka tingsrätternas beslut. Senast i år släppte Skolverket en granskning som visar att fristående skolor både rättar nationella prov och sätter betyg mer generöst än sina kommunala motsvarigheter – men ändå klarar sig elever som gått i kommunala skolor bättre i högskolan.

 

Konkurrensen mellan skolor innebär även att lärare och skolledares expertis blir till konkurrensfördelar och eventuellt företagshemligheter, vilket hämmar kollegialt samarbete med lärare på andra skolor än den egna. Det strider på ett allvarligt sätt mot läraryrkets professionalism och idé. På motsvarande sätt omöjliggörs öppen kritik från lärare mot den egna skolan, eftersom det skulle kunna hota att minska skolans marknadsandelar. Under senare tid har vi sett flera exempel på hur anställda lärare motarbetas och får nya arbetsuppgifter som en följd av att de har riktat kritik mot den egna huvudmannen.

 

Argument 3: Marknadsanpassade skolprofiler

 

Det kan konstateras att den pedagogiska förnyelsen som eftersträvades i samband med införandet av det fria skolvalet i princip har uteblivit. Forskning visar tvärtom att skolor i stället framförallt har valt att specialisera sig och marknadsföra sig på ett sätt som eftersträvar att bekräfta målsmäns och elevers egna identitet. Dessutom har marknadsprinciperna bidragit till att skolor tenderar att vända sig till de elever som är mest lukrativa. Det förekommer även att så kallad pedagogisk förnyelse endast används som förevändning för införande av kostnadseffektiv metodik (t.ex. lektioner utan läromedel och utan undervisande lärare).

 

Argument 4: Ineffektivt utnyttjande av skolans ekonomiska resurser

 

Det fria skolvalet leder till skolans ekonomiska resurser i högre grad används till att finansiera sådant som gör att elever och målsmän i en valsituation attraheras av skolan, exempelvis används resurser till marknadsföring, gåvor och till upprustning av skolors entréer. Detta sker på bekostnad av undervisningen. Det fria skolvalet bygger även på att det skall finnas ett överskott av skolplatser vilket leder till en oproportionerligt hög andel av skolans resurser används till att bekosta tomma skollokaler, vilket sker samtidigt som andra skolor är överfulla. Marknadsanpassningen har även lett till att skolhuvudmän väljer att bedriva och utöka populära utbildningsinriktningar istället för att bedriva t.ex. yrkesutbildningar, vars studenter är starkt eftertraktade av arbetsgivare. Det fria skolvalet försvårar allvarligt för kommunerna att planera hur bristen på hantverkare och vårdpersonal ska åtgärdas.

 

Argument 5: Skolan som medborgerlig institution

 

Skolan ska vara en medborgerlig institution, det vill säga någonting som vi medborgare tillsammans instiftar för att vi har ett gemensamt intresse av en skola som tillgodoser alla barn rätten till god utbildning. Denna institution undergrävs av det fria skolvalet, eftersom det skapar ett system som alltmer flyttar det yttersta ansvaret för våra barns utbildning från samhällsgemenskapen till den enskilda elevens målsmän. Utveckling riskerar att öppna upp för ett system där utbildning betalas av individens målsmän ur egen ficka. Exempel på steg i denna riktning har setts när det gäller den tidigare regeringens införande av RUT-stöd för läxhjälp och förslag om ökad låneandel i studielånet. Senast i år föreslog moderaterna att kommuner ska få möjlighet att neka barn till papperslösa skolgång. Låt oss inte glömma detta: Vi måste alltid fortsätta slåss mot kunskapsorättvisor och för rätten till utbildning och bildning. Som medborgare har vi alla ett ansvar för att varje unge får uppleva nöjet att njuta eller uppröras av en ny favoritdikt, uppleva skönheten i att förstå sambanden mellan naturfenomen runtomkring oss och ges möjlighet att förstå vårt gemensamma kulturarv. Det krävs en by för att fostra ett barn.

 

Carl lindén

gymnasielärare i matematik och fysik, fackligt aktiv i Lärarnas riksförbund.

 

Referenser:

Den svenska skolans nya geografi, Bo Malmberg m.fl.Stockholms universitet

De mångkulturella innerstadsskolorna, Jenny Kallstenius. Stockholms universitet

Från gymnasieskola till högskola – en registerstudie, Skolverket

Gymnasiet som marknad, Lisbeth Lundahl m.fl. Umeå universitet.

Föräldrars motiv vid val av skola, och vad det innebär vid obligatoriskt skolval, Kessel och Olme. Stockholms universitet.

 

 

FacebookShare

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *