Bättre?

Är lärartätheten över huvud taget viktig i skolan? Det verkar som om forskningen inte ger helt självklara svar. Jag skulle skriva en krönika i tidningen Lundagård om utbildningspolitik och klara besked hade varit bra. Det var inte det lättaste. I slutändan nöjde jag med att argumentera utifrån att Jan Björklund på DN-debatt skrev, att ”svenska elever i stor utsträckning lämnas ensamma i sitt arbete”.

Jag var också tvungen att utelämna huruvida Jan Björklund är lämpad att komma med förslag på undervisningsmetoder. Många ifrågasätter det[1,2,3,4,5,]. Att ”skolreformatörerna efter 1968 års kultur­radikala vänstervåg” ska ligga bakom sakernas tillstånd önskar jag också att jag hade fått plats att kommentera. Det måste nämligen vara Jan-Erik Wikström (Fp) och Beatrice Ask (M) han menar, utbildningsministrar som de var, när läroplanen 1980 respektive 1994 antogs.

Men, jag stötte alltså på lite intressanta studier om lärartäthet. Enligt en sammanställning av 800 studier är klasstorlek inte särskilt intressant. Studien refererades i Sydsvenskan. Högt upp på listan över viktiga saker hittar man dock lugn och ro i klassrummet, möjlighet till kontinuerlig feed-back och andra saker som i alla fall jag sätter i samband med bra tillgång på lärare. Är risken att man i sin iver att utesluta confounders råkat dela upp variabler som egentligen utgör orsaker tillvarandra?

Sämre?

Jag letade därför vidare och hittade en artikel från Nya Zeeland som försökte bringa klarhet i frågan om klasstorlek. De generella slutsatserna var som följer:

“Resources (through changes to class size) clearly matter for educational performance, but are not the only determinant. There is no consensus in the literature that resources are even a major factor. Class size reductions are clearly not a panacea.”

“While some studies point to benefits from reductions in class size, the weight of research suggests that, in practice, general reductions in class size from current levels may be of little or no benefit.”

“The evidence suggests that class size reductions should be targeted to areas where the biggest gains can be made (low achieving pupils, and those in the first few years of schooling).”

“Class size reductions should be assessed against and alongside alternatives. Even if class size reductions deliver benefits, they may come at a much higher cost than alternative initiatives.”

“The quality of teachers is an important factor to consider in class size reductions. A thorough assessment of the issues around teacher quality (including any adverse impact on teacher quality from class size reductions) should precede any move to reduce class sizes.”

Inte helt klockrena svar alltså. Vad som hade varit intressant att gräva vidare i är hur studierna är utfromade. En ESO-rapport från 2002 menar till exempel att de flesta studier om lärande inte bygger på experiment vilket påtagligt sänker deras kvalitet. Där redovisas experimentella studier och författarna tvekar inte att dra slutsatsen att

”mindre klasser verkligen påverkar elevprestationer positivt, och att denna positiva effekt var speciellt tydlig för icke-svenska elever, en elevgrupp som i genomsnitt presterar sämre än andra”

Någon som vet mer om det här? Som har läst igenom John Hatties studie som Sydsvenskans artikel handlar om?

Gissningsvis kommer diskussionen aldrig bli helt avgjord, men det är heller sällan nödvändigt i politik. Det finns nämligen alltid starka intressen som om inte i ord så desto ihärdigare i handling arbetar för ett sämre samhälle. Läs till exempel bloggposten ”En politik för minskad likvärdighet – hela listan” av Marika Lindgren Åsbrink.