En socialdemokratisk välfärdspolitik är omöjlig med ett borgerligt skattesystem

Vårbudgeten gjorde det tydligt att det inte går att bedriva socialdemokratisk välfärdspolitik med en borgerlig skattepolitik. Ska en socialdemokratisk politik bli möjlig måste S våga ta strid när en ny skattereform ska sjösättas, skriver Fredrik Strelert. Bild: Johan Wessman (CC BY 3.0)

De största satsningarna i vårbudgeten som regeringen nyligen lade fram tillsammans med Liberalerna och Centerpartiet var satsningar på miljö- och klimatområdet. Cirka 2 miljarder av vårbudgetens totala anslagsökningar på 4,5 miljarder gick till satsningar på klimatet.

Trots att vårbudgetens i särklass största post gick till klimatinvesteringar menar flera experter på området att det krävs betydligt mer omfattande investeringar om vi ska nå klimatmålen. Detta sätter fingret på något väldigt centralt i svensk politik, nämligen att rådande skattesystem och ekonomiska ramverk omöjliggör för nödvändiga investeringar i såväl klimatet som välfärden.


Men, det finns ljuspunkter. I enlighet med 73-punktsprogrammet ska en ny skattereform tas fram under mandatperioden. Skattereformen ska enligt överenskommelsen både minska de växande klyftorna i samhället och säkra välfärdens långsiktiga finansiering. Detta är mycket välbehövligt då dagens skattesystem just nu misslyckas fundamentalt på båda dessa punkter.


Sedan 1990-talet har det pågått en skattesänkarfest i svensk politik. Från att den totala skattekvoten (skatter som andel av BNP) legat på över 50 procent, ligger dagens skattenivå på runt 44 procent. Bara den förra alliansregeringens jobbskatteavdrag innebär att den svenska välfärden går miste om mer än 100 miljarder kronor varje år.


De uteblivna intäkterna får givetvis konsekvenser i form av minskad personaltäthet, skenande klyftor i skolan och långa köer i vården. Dessutom gör en demografisk utveckling med en allt högre andel barn och äldre att behoven av resurstillskott ökar. Enligt Konjunkturinstitutet krävs ytterligare 100 miljarder fram till 2040 för att ens bibehålla välfärdens kvalité på dagens nivå.


Det svenska skattesystemet har dessutom allt mer kommit att innebära en gräddfil för de rikaste i samhället. Listan kan göras lång på de kapitalskatter som tagits bort de senaste decennierna. Förmögenhetsskatten, fastighetsskatten och arvs- och gåvoskatten är några exempel. Sammantaget kan man konstatera att dagens skattesystem premierar att ärva pengar samt att leva på avkastning framför att arbeta. Fredrik Reinfeldts arbetslinje verkar därmed inte gälla de allra rikaste.


Behovet av en skattereform som ökar det totala skatteuttaget samt i betydligt högre utsträckning omfördelar resurser är alltså enormt. En sådan skattereform kan till viss del åstadkommas genom höjda kapitalskatter men även inkomstskatterna behöver troligtvis reformeras så att de som tjänar allra mest också bidrar mer.


En sak står åtminstone klar. Ska vi trygga välfärdens framtida finansiering och ställa om samhället i klimatsmart riktning, krävs skattehöjningar. För det går helt enkelt inte att förena socialdemokratiska välfärdsambitioner med ett borgerligt skattesystem.

Fredrik Strelert

Share

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *