En socialdemokratisk paradgren som förvandlats till belastning

Sjukvården och trygghetssystemen har varit socialdemokratiska paradgrenar, historiskt sett. Men politiken inför valet 2018 lämnar mycket i övrigt att önska, och det krävs nya reformer skriver Anton Svensson, S-studenters förbundsstyrelse.

Nyligen kom socialdemokraternas valanalys och med den en fortsatt debatt kring vad som gick fel i socialdemokraternas valrörelse, då partiet fick sitt lägsta valresultat sedan den allmänna rösträttens införande. Resultatet blev förvisso inte så lågt som många befarat men tappet är fortsatt betydande framförallt i klassiska socialdemokratiska festen på glesbygden och i förorten. Valanalysen konstaterar att det inte är själva valspurten eller budskapet i denna som var det stora problemet utan snarare den förda politiken som kom att bestraffa partiet i valrörelsen. Det har helt enkelt existerat för stora hål i välfärdsstaten som väljarna inte uppfattat att S varit kapabla till att lösa. Ett sådant område som försummats är sjukförsäkringssystemet, en del av välfärdsstaten som ligger Socialdemokratins hjärta nära men som successivt kommit att nedprioriterats under mandatperioden.

Missnöjet med sjukförsäkringssystemets försämringar under regeringen Reinfeld, med framförallt införandet av en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen där sjuka automatisk utförsäkrades om de varit sjuka mer än 2,5 år, var en viktig faktor till Socialdemokraternas valvinst 2014. Borttagandet av denna bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen var ett viktigt infriat vallöfte från Socialdemokraterna. Den svenska befolkningen hyser ett stort stöd för vårt universella sjukförsäkringssystem och betraktar detta som en central funktion för vår välfärdsstat samt är en av socialdemokratins viktigaste socialpolitiska uppdrag att värna.

Tyvärr är detta sjukförsäkringssystem långt ifrån välfungerande idag. Försäkringskassan bedriver orimliga bedömningar på sjukas arbetsförmåga, samtidigt som regeringen ställer allt för hårda sparkrav på försäkringskassan om att minska antalet sjukdagar från nuvarande 11 dagar per år till 9. Denna policy är framförallt dålig då den inte ser till medborgarnas grundläggande behov av att kunna vara sjuka under rimliga förhållanden och bidrar till känslan av ett socialdemokratiskt parti som misslyckas bedriva en solidarisk socialpolitik. Detta öppnar upp för en otydlighet i skillnader mellan höger och vänster vilket enbart är till högerns fördel.

De grundläggande bristerna i dagens sjukförsäkring är att bedömningarna av sjukas arbetsförmåga inte tar hänsyn till om de har kvalifikationer för att utföra arbetet som de anses vara friska nog till att utföra. Det behövs införas en bedömning av individens kvalifikationer till att kunna ta detta arbete som den anses vara kapabel till att utföra rent fysiskt. Kravet på försäkringskassan att minska sjukdagarna är ytterligare en brist som bidrager till ett system som inte tar hänsyn till hur människor faktiskt mår, då minskade sjukdagsuttag ska nås även om befolkningen blir än mer sjuk. Problem som ökande psykisk ohälsa och ohållbart arbetsliv ignoreras helt. Detta skapar ett spariver hos försäkringskassan där allt för många kommer i kläm. Denna politik resulterar allt för många individer utförsäkras trots sjukdom vilket vi kan läsa återkommande om i media. Detta bidrager till bilden av en välfärdsstat som inte håller måttet och förstärker uppfattningen att vi lever i ett fallerande samhälle. En uppfattning som på det stora hela inte stämmer men som hämtar styrka från välfärdens misslyckande.

Det är från ambitionen att alla människor ska ha ett gott och fritt liv den socialdemokratiska politiken måste utgå från när den ska bygga samhället och enbart när konkreta problem i folks vardag löses kan förtroendet för partiet återuppbyggas. Valresultatet 2018 är i hög grad ett resultat av en oförmåga att lösa konkreta problem som till exempel sjukförsäkringssystemet. Det är nu mer än någonsin som partiet behöver visa att man kan leverera reformer efter tuffa förhandlingar med Centerpartiet och Liberalerna som på riktigt gynnar flertalet, att satsa på en sjukförsäkring som kan skapa trygghet för alla vore en sådan reform.

Om någon undrar hur en ska finansiera ett mer humant sjukförsäkringssystem kan jag bara påpeka att det i december genomfördes enorma skattesänkningar med M och KD budgeten på 28 miljarder, pengar som bland mycket annat kunnat användas till att skapa en förbättrad sjukförsäkring.

Anton Svensson
förbundsstyrelseledamot i S-studenter

Share

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *