Varför detta prat om lador hit och lador dit? Allt som rör politik handlar inte om ekonomi, menar Elisabet Fjellström från förbundsstyrelsen.

Under hela valrörelsen kom frågan hela tiden tillbaka till den svenska ekonomin. Hur mycket vi hade råd med, vem som kunde förvalta den bäst och vem som egentligen ljög när vi talade om statens finanser. Även eftervalsdebatten har präglats av ekonomi. Din ekonomi, min ekonomi, tomma lador och statens finanser.

Men de värderingar som ligger bakom talet om ekonomi handlar egentligen inte så mycket om pengar, som att vi med ekonomin hoppas få en glimt av hur det egentligen går för oss, för oss som samhälle. Problemet här blir att statens finanser kan vara både goda och dåliga, utan att det visar hur det egentligen går. Det visar inte att det finns många unga som, samtidigt som de skickar in sin anmälan till antagning.se, säger “Jag vill inte plugga egentligen, men om jag inte får ett jobb kan jag göra det här”. Det visar inte hur många som är stressade på sina jobb. Det visar inte hur många som känner sig maktlösa inför den situation de är i idag.

Statens finanser finns inte heller till för att visa på detta. Därför borde vi kanske ägna oss åt andra mått och modeller för att argumentera kring samhället. Sådana som faktiskt visar på hur samhället ser ut och hur vi vill att det ska formas. Se att ekonomin är viktig, men inte det enda och inte heller det som bör forma allt annat.

Typiskt klyschigt i denna typ av text är att ta med ett citat om att ekonomi egentligen kommer från grekiska och betyder hushållning. Men idag låter vi ekonomi också handla om hela arrangemanget kring hur vi ser till att få det vi behöver. Naturligt blir då att tänka på miljövetenskapens kanske trendigaste ämne just nu: ekosystemtjänster. Begreppet handlar om saker som ekosystemet producerar som är till nytta för oss människor – exempelvis mat och luft – och finns till för att göra det lättare för beslutsfattare att förstå att naturen är värd någonting.

Ekosystemtjänster är på många vis omöjliga att ge ett värde. Men det finnsmänniskor som ändå försöker lista ut hur mycket det egentligen är värt, rent ekonomiskt, att andas ren luft. Men relativt brett inom populationen skulle jag vilja hävda att det är en populär uppfattning att luft är något som vi vill ha. Oavsett hur mycket det är värt i ekonomiska termer. Det gäller givetvis mycket annat också. Hur kommer det sig då att vi låter vår politik reduceras till metaforer om lador när vi ändå inte är intresserade av pengarna, utan vad vi tycker att pengarna bör visa på?

Det kan finnas stora värden i samhället som inte omfattas av vare sig ekonomi eller ekosystemtjänster, men som ändå är viktiga och relevanta. Som ger människor makt över sina liv och omformar samhället. Vi kan ha en stark, reformistisk politik utan starka statsfinanser.

Precis som vi förväntar oss att unga människor ska ta lån för att studera i hopp om att det ska leda till något bättre, bör vi kunna kräva att politik ska kunna reformera samhället oavsett budgetramar. Att ge kvinnor rösträtt, göra barnaga olagligt och allas rätt att få gifta sig med den man älskar är fantastiska reformer. De hjälpte till att omforma samhället för att en politisk vilja fanns, utanför budgetramar.

En vilja till förändring finns även idag, därför är det kanske mer relevant att prata om de reformer som vi vill genomföra som kanske inte syns i budgeten, men som kommer att ändra livet för många. Den partiledardebatten hade jag velat se. Även efter valet.

Elisabet Fjellström
S-studenters förbundsstyrelse