Du och jag

 

DSCF8236

Libertas Malin Dahlberg skriver idag ett brev till alla läsare om vikten av att se varandra. Foto: Malin Dahlberg. 

 

Kära läsare,

 

Jag har något viktigt jag vill berätta, du och jag är ganska lika. Vi kanske inte har samma ögonfärg, yrke eller favoritlag i SHL (vem vet, vi kanske inte ens gillar hockey?) MEN en sak är säker, vi har båda hjärtan som slår, drömmar, människor som vi bryr oss om.

 

I samhället där jag växte upp fanns människor med olika bakgrunder. Människor som alla bär på en ryggsäck med erfarenheter och känslor. För att få reda på dessa människors historier och tankar måste du och jag prata med dem. Jag har och har haft många trevliga grannar, några av dem äldre personer i mina far- och morföräldrars ålder, och några av dem familjer som har bott i ett annat land stora delar av sina liv.

 

Grannarna med utländsk härkomst har berättat fängslande historier om sina erfarenheter, berättat hur det är att komma in i det svenska samhället, och viktigast av allt vardagliga saker som sker i deras liv. Vi är lika, vi kämpar på med skola, jobb eller att söka efter jobb. Det är också väldigt mysigt att bli bjuden på arabiskt kaffe och ”turkish delight” när vi pratar.

 

Många äldre människor bär också på en fantastisk historia. Tidigare har jag sommarjobbat på äldreboenden. Många av dem som bodde där hade så mycket att berätta. En kvinna berättade om alla resor hon har gjort, och en man berättade om hur hans pappa deltog i Finska vinterkriget (1939-40).

 

Det är dags att vi vidgar våra vyer. Vi måste våga ta in våra medmänniskor, prata med personer som vi oftast inte brukar prata med. Det kan vara en granne, en kollega på jobbet eller personen som står före dig i kön till kassan i mataffären. Jag är övertygad om att det skulle öka vår förståelse för varandra och minska våra fördomar om varandra.

 

Med vänlig hälsning,

 
Malin Dahlberg
Libertas

Share

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *